www.korzenie.molinezje.com

Wikipedia molinezje Online

Jakas reklama

1801 - MDCCCI 207 år sedan
År 1798 \| 1799 \| 1800 1801 1802 \| 1803 \| 1804
Årtionde 1780-talet \| 1790-talet 1800-talet 1810-talet \| 1820-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige och Finland 1801
Epok: Gustavianska tiden 1772-1809 Nya tiden 1523-1809	Regent: Gustav IV Adolf kung 1792-1809
Ärkebiskop: Uno von Troil 1786-1803	Kanslipresident: F. von Ehrenheim 1801-1809
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	-43 – -42
Buddhistisk kalender	2345
Nengō (Japan)	Kansei 13
Judisk kalender	5561 – 5562
Muslimsk kalender	1215 – 1216
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1179 – 1180
Sakakalendern (Indien)	1723 – 1724
Thailändsk solkalender	2344

redigera Händelser

2 april - Brittiska flottan besegrar den danska på Köpenhamns redd, varefter Storbritannien tvingar Danmark att lämna neutralitetsförbundet.
19 april - Brittiska flottan har fortsatt mot Karlskrona, för att anfalla den svenska flottbasen, vilket dock avstyras vid budet om den ryske tsaren Paul I:s död.
22 april - Produktplakatet, som säger att utländska fartyg endast får införa varor från det egna landet (och dess kolonier) till Sverige, upphävs.
23 oktober - Vaccination mot smittkoppor prövas för första gången i Sverige i Malmö.
Fredrik Wilhelm von Ehrenheim blir ny svensk kanslipresident.
Författaren Carl Gustaf af Leopold utger Afhandling om svenska stafsättet som blir normgivande för den moderna svenskan.
Gustav IV Adolf beger sig på harjakt i Skåne, vilket förundrar allmogen, som aldrig tidigare har sett kungen.
Storbritannien ockuperar den svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien.
En svensk flotta sänds till Medelhavet för att försöka få till stånd ett fredsavtal med Barbareskstaterna.
Jyväskylä i Mellersta Finland får marknadsrättigheter.

23 januari - Lars Johan Hierta, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker, grundare av tidningen Aftonbladet.
1 februari - Adolf Fredrik Lindblad, svensk kompositör.
21 februari
- Heinrich Leberecht Fleischer, tysk orientalist.
- John Henry Newman, brittisk kyrkoman och kardinal.
10 mars - Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
19 mars - Salvatore Cammarano, italiensk librettist.
24 mars - Immanuel Nobel, svensk ingenjör, arkitekt, uppfinnare och industriman.
6 april - Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.
16 maj - William H. Seward, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1861-1869.
21 maj - Sofia Vilhelmina av Wasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
30 juni - Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
27 juli - George Biddel Airy, engelsk astronom.
17 augusti - Fredrika Bremer, svensk författare.
21 augusti - Henrik Bernhard Palmær, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.
15 oktober - Seabury Ford, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849-1850.
16 oktober - Josip Jelačić, ban av Kroatien.
4 november - Ambrose Hundley Sevier, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836-1848.
17 december - Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker.

13 januari - Robert Orme, brittisk historiker.
16 mars - Alexandra Pavlovna, rysk storfurstinna.
25 mars - Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.
28 mars - Sir Ralph Abercromby, brittisk general.