Wikipedia molinezje Online ** www.korzenie.molinezje.com **

Jakas reklama

1901 - MCMI 107 år sedan
År 1898 \| 1899 \| 1900 1901 1902 \| 1903 \| 1904
Årtionde 1880-talet \| 1890-talet 1900-talet 1910-talet \| 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1901
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: Fredrik von Otter 1900-1902
Finland 1901
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Nikolaj Bobrikov 1898-1904
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	57 – 58
Buddhistisk kalender	2445
Nengō (Japan)	Meiji 34
Judisk kalender	5661 – 5662
Muslimsk kalender	1318 – 1319
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1279 – 1280
Sakakalendern (Indien)	1823 – 1824
Thailändsk solkalender	2444

redigera Händelser

1 januari
- Den svenska namnlängden läggs om och en ny almanacka införs.
- Australiska statsförbundet bildas.
9 februari - De första nordiska vinterspelen arrangeras i Stockholm.
12 februari - På Nybrovikens is genomförs för första gången i Sverige en "offentlig tävlan i hockey" (vilket är bandy, eftersom bandy vid denna tid kallas "Hockey on the ice").
16 februari - Annebergs spinneri i Borås brinner ner, varvid 400 personer blir arbetslösa.
7 mars - August Strindberg förlovar sig med Harriet Bosse.
17 mars - Stockholms Skridskoseglarklubb bildas på Stora Värtan
10 april - August Strindberg gifter sig för tredje gången.
20 maj - Byggandet av Bodens fästning påbörjas.
23 maj - Den svenska riksdagen beslutar att ersätta indelningsverket med allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga, 300 för flottan och 365 för specialförband.
4 juni - Artur Hazelius begravs.
7 juli - Hasse Zetterström och OA (Oskar Andersson) tar över skämttidningen Söndags-Nisse.
17 juli - Gyttorps krutfabrik exploderar, varvid fyra personer omkommer.
24 augusti - Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.
29 augusti - De första elspårvagnarna provkörs i Stockholm.
6 september - Den amerikanske presidenten William McKinley blir föremål för ett attentat och avlider åtta dagar senare.
7 september - Boxarupproret i Kina slut genom undertecknandet av Pekingprotokollet.
14 september - Theodore Roosevelt tillträder som president vid William McKinleys frånfälle.
11 oktober - Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö.
15 oktober - Hjalmar Söderbergs roman Martin Bircks ungdom utkommer.
16 oktober - Polarforskaren Otto Nordenskjöld påbörjar sin mer än två år långa expedition till sydpolsområdet.
5 december - Hjalmar Hammarskjöld blir svensk justitieminister.
10 december - De första Nobelprisen delas ut i Stockholm.
12 december - Första radiosignalen skickas över Atlanten.
15 december - Första delen av Selma Lagerlöfs Jerusalem utkommer och får lysande kritik.
31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av regissören och skådespelaren Konstantin Axelsson.

redigera Okänt datum

Nederländerna inför obligatorisk utbildning för barn i åldrarna 6-12 år.
Norrmännen börjar anlägga gränsbefästningar mot Sverige.
Svenska kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid förlossning.
Stockholms fondbörs omorganiseras och öppnar i modern version.
Svenska Journalistföreningen (som 1950 byter namn till Svenska Journalistförbundet och därefter till Journalistförbundet) grundas.
Den första svenska olycksfallsförsäkringen i industrin instiftas.
Jugendstilen lanseras i Sverige.
Stockholms Folkets hus invigs.
Tidningen Affärsvärlden grundas av Helmer Key, som ett komplement till Svenska Dagbladet.
Uppfinnaren Fredrik Ljungström konstruerar mjölkningsmaskinen Beta, som AB Separator blir intresserat av.

redigera Födda

5 januari - Klaus Bonhoeffer, tysk jurist och motståndskämpe.
9 januari - Chic Young, amerikansk serietecknare – Blondie.
10 januari - Henning von Tresckow, tysk generalmajor.
16 januari - Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933-1944 och 1952-1959.
17 januari
- Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist.
- Aron Gurwitsch, tysk filosof.
20 januari - Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.
28 januari - Margareta Bergman, svensk skådespelare.
29 januari - Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelerska.
1 februari - Clark Gable, amerikansk filmskådespelare.
2 februari - Jascha Heifetz, amerikansk violinist.
16 februari - Heinrich Gley, tysk SS-officer.
20 februari - Mohammed Naguib, egyptisk general, president 1953-1954.
23 februari
- Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927-1929.
- Ivar Lo-Johansson, svensk författare.
25 februari - Zeppo Marx, amerikansk komiker.
28 februari - Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpris i kemi 1954 och fred 1962.
17 mars - Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
21 mars - Karl Arnold, förbundsrepubliken Tysklands förste president.
27 mars
- Carl Barks, amerikansk serietecknare.
- Sato Eisaku, japansk politiker, premiärminister 1964-1972, nobelpristagare.
29 mars - Uuno Kailas, finländsk författare.
5 april - Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare.
6 april - Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
8 april - Arvid Richter, svensk sångare.
13 april - Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare.
20 april
- Karl Damström, svensk järnbruksarbetare och politiker.
- Svea Holst, svensk skådespelare.
29 april
- Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
- Hirohito, japansk kejsare 1926-1989.
5 maj - Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare.
7 maj – Gary Cooper, amerikansk skådespelare.
12 maj - Märta Arbin, svensk skådespelare.
25 maj - Bellan Roos, svensk skådespelare.
29 maj - Inga Tidblad, svensk skådespelare.
6 juni
- Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe under andra världskriget.
- Sukarno, indonesisk politiker, premiärminister 1945-1967.
10 juni - Birger Andersson, svensk redaktör och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
11 juni - Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
13 juni – Tage Erlander, svensk politiker, statsminister 1946-1969.
18 juni
- Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar.
- Jeanette MacDonald, amerikansk sångerska och skådespelare.
29 juni
- Rudolf "Putte" Kock, svensk ishockey- och fotbollsspelare samt TV-kommentator.
- Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare.
5 juli - Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
6 juli - Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.
9 juli – Barbara Cartland, brittisk författare.
25 juli - Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare.
28 juli - Rudy Vallée, amerikansk sångare, saxofonist, orkesterledare och skådespelare.
29 juli - Magnus Kesster, svensk skådespelare.
31 juli - Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker.
3 augusti - Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas.
4 augusti - Louis Armstrong, amerikansk jazztrumpetare.
8 augusti - Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
18 augusti - Arne Borg, svensk simmare.
20 augusti - Salvatore Quasimodo, italiensk författare, nobelpristagare.
27 augusti - Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
28 augusti - Hilding Gavle, svensk skådespelare.
1 september - Andrej Vlasov, rysk militär.
3 september - Bullan Weijden, svensk skådespelare och sångerska.
8 september - Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker, premiärminister 1958-1966.
18 september - Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och musiker (pianist).
19 september - Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
26 september
- Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare.
- Lilly Kjellström, svensk skådespelare.
29 september - Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
10 oktober - Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
13 oktober - Irja Browallius, svensk författare.
3 november
- Leopold III, belgisk kung 1934-1951.
- André Malraux, fransk författare och politiker.
4 november - Adriano Olivetti, italiensk ingenjör, skrivmaskinstillverkare.
14 november - Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker.
18 november - George Gallup, skapare av opinionsundersökningsföretag.
25 november - Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer.
28 november - Edwina Ashley.
5 december
- Walt Disney, amerikansk filmproducent.
- Werner Heisenberg, tysk fysiker, nobelpristagare.
14 december - Paul I, kung av Grekland 1947-1964.
27 december
- Oscar Carlsson, svensk pappersbruksarbetare och politiker.
- Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
- Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.
31 december - Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948-1950, 1956-1957 och 1958-1959.

redigera Avlidna

14 januari - Charles Hermite, fransk matematiker.
17 januari - Frederic William Henry Myers, engelsk poet.
22 januari - Viktoria I av Storbritannien, drottning av Storbritannien 1837-1901, kejsarinna av Indien 1877-1901.
27 januari - Giuseppe Verdi, italiensk operakompositör.
10 februari - Telemaco Signorini, italiensk målare.
22 februari - George Francis FitzGerald, irländsk fysiker.
13 mars - Benjamin Harrison, amerikansk president 1889-1893.
11 april
- Ivar Hallström, svensk kompositör.
- Gunnar Eriksson i Mörviken, svensk lantbrukare och politiker.
12 april - Louis Auguste Sabatier, fransk protestantisk teolog.
24 april - Arvid Posse, svensk statsminister 1880-1883.
23 maj - John Riley Tanner, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897-1901.
27 maj - Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.
16 juni - Herman Grimm, tysk författare och konsthistoriker.
21 juni - Carl Otto Bergman, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.
20 juli - Johan Laurentz, svensk arkitekt.
5 augusti - Viktoria av England, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
12 augusti
- Francesco Crispi, italiensk politiker, premiärminister 1887-1891 och 1893-1896.
- Adolf Erik Nordenskiöld, svensk mineralog och polarforskare.
15 augusti - Julia von Hausmann, rysk psalmförfattare.
24 augusti - Gunnar Wennerberg, svensk skald, tonsättare och ecklesiastikminister.
9 september - Henri Toulouse-Lautrec, fransk konstnär.
14 september - William McKinley, amerikansk president 1897-1901 (mördad).
24 september - Fredrik Åkerblom, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.
30 november - Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
24 december - Lev Ivanov, rysk balettdansör och koreograf.

redigera Nobelpris

Fysik - Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker.
Kemi - Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist.
Medicin - Emil von Behring, tysk läkare.
Litteratur - Sully Prudhomme, fransk författare.
Fred
- Henri Dunant, Schweiz.
- Frédéric Passy, Frankrike.