Wikipedia molinezje Online ** www.korzenie.molinezje.com **

Jakas reklama

1907 - MCMVII 101 år sedan
År 1904 \| 1905 \| 1906 1907 1908 \| 1909 \| 1910
Årtionde 1880-talet \| 1890-talet 1900-talet 1910-talet \| 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1907
Epok: Tidigt 1900-tal 1905-1914	Regent: Oscar II kung 1872-1907 Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: Arvid Lindman 1906-1911
Finland 1907
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: N.N. Gerhard 1905-1908
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	63 – 64
Buddhistisk kalender	2451
Nengō (Japan)	Meiji 40
Judisk kalender	5667 – 5668
Muslimsk kalender	1324 – 1325
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1285 – 1286
Sakakalendern (Indien)	1829 – 1830
Thailändsk solkalender	2450

redigera Händelser

3 januari - Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.
6 januari - Världens första montessoriskola öppnas då Maria Montessori startar utbildning för sämre bemedlade barn i Italien.
14 januari - Ett jordskalv utbryter i Kingston på Jamaica med cirka 1 000 dödsoffer.
15 januari - Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.
24 januari - General Baden-Powell startar pojkscouterna.
25 januari - Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt.
11 mars - Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av uppfinnaren Sven Wingquist. Den har från början 15 anställda.
18 mars - Sveriges första och hittills enda tågrån genomförs. Två rånare skjuter postiljonen Johan Almén med tre skott i ansiktet och får med sig 5.000 kronor, men kan gripas en månad senare.
22 mars - Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.
17 april - August Strindbergs Ett drömspel har urpremiär på Svenska teatern med Harriet Bosse i huvudrollen.
20 april - De första svenska majblommorna börjar säljas.
2 maj - Svenska staten blir delägare i malmfälten, när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.
11 maj - Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av riksdagen.
14 maj - Rösträtt till Andra kammaren införs i Sverige för män över 24 år. Systemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan.
22 maj - Svenska Vitterhetssamfundet instiftas i Uppsala.
25 maj - Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan.
1 juni - Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas.
4 juni - Idrottsklubben Helsingborgs IF grundas.
6 juni - Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.
8 juni - Nordiska museets nya byggnad på Djurgården invigs.
25 juli - Scoutrörelsen grundas i England av Robert Baden-Powell.
1 augusti - Scoutingens första läger inleds på Brownsea Island. Lägret avslutas den 10 augusti.
2 augusti - Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca i Marocko utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.
10 augusti - Tre betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.
28 augusti - Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.
23 september- IFK Skövde Handboll bildas vid ett möte på Västra Folkskolan i Skövde.
26 september - Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet.
13 november - Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.
16 november - Oklahoma blir den 46:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
26 november - Intima teatern, en experimentteater vid Norra Bantorget i Stockholm, öppnas på initiativ av August Strindberg och August Falck.
November - Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer.
4 december
- Carl-Gustaf Ehrensvärd blir svensk sjöminister.
- Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).
6 december - Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.
8 december - Sveriges kung Oscar II dör och efterträds på den svenska tronen av sin son Gustaf V.
19 december – Vid en kolgruveexplosion i Jacobs Creek, Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare.
20 december - Vid en kolgruveexplosion i Yolande, Alabama omkommer 91 gruvarbetare.
27 december - Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor.

redigera Okänt datum

Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen.
Den svenska Nationalföreningen mot emigration bildas.
Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer.
En ny svensk arrendelag införs.
Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott.
Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål.
Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig.
Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången når Sverige.
Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid.
AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar.
AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar.
Dramatiska teatern i Stockholm invigs med Strindbergs Mäster Olof.
Den första svenska skönhetstävlingen anordnas.
Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås.
Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå skall utreda frågan om samernas skolgång.
De första svenska mästerskapen i bandy äger rum.
Panamakanalen påbörjas.
I Stockholm upphör verksamheten med så kallade "skolkarhem" för "storskolkande" folkskolebarn. Verksamheten införlivas i barnavårdsnämndens övriga verksamhet
I Sverige kommer Stockholms första skoltandläkare, då tandklinik införs i Engelbrektsskolan.

redigera Födda

3 januari - Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
4 januari - Marte Harell, österrikisk skådespelare.
6 januari
- Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör.
- Helen Kleeb, amerikansk skådespelare.
11 januari - Pierre Mendès-France, fransk politiker.
13 januari
- George Raynor, engelsk fotbollsspelare och fotbollstränare.
- Jeff Morrow, amerikansk skådespelare.
15 januari - Marcello Pagliero, fransk skådespelare.
22 januari
- Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelare.
- Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare.
23 januari
- Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare.
- Andrex, fransk skådespelare.
- Dan Duryea, amerikansk skådespelare.
- Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelare.
27 januari - Maurice Couve de Murville, fransk politiker och ambassadör.
5 februari - Pierre Pfimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj-1 juni 1958.
17 februari - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare.
21 februari - W. H. Auden, brittisk poet.
22 februari - Robert Young, amerikansk skådespelare.
27 februari - Mildred Bailey, amerikansk sångerska.
8 mars - Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker.
11 mars - Helmuth von Moltke, tysk jurist och motståndsman.
13 mars
- Mircea Eliade, rumänsk religionshistoriker.
- Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.
14 mars - Björn-Erik Höijer, svensk författare.
15 mars
- Zarah Leander, svensk skådespelare och sångerska.
- Jimmy MacPartland, amerikansk jazzmusiker (clarinett).
27 mars - Tom Walter, svensk skådespelare.
28 mars - Lúcia dos Santos, portugisisk karmelitnunna.
2 april - Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus).
9 april - Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist).
11 april - Nina Scenna, svensk skådespelare.
13 april - Harold Stassen, amerikansk militär och politiker.
14 april - Francois Duvalier, haitisk diktator.
15 april - Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare.
18 april - Robert Laycock, brittisk general.
25 april - Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
29 april
- Tino Rossi, italiensk sångare.
- Fred Zinneman, österrikisk-amerikansk regissör.
4 maj - Svante Kristiansson, svensk fotograf och politiker (socialdemokrat).
9 maj
- Baldur von Schirach, nazistisk politiker.
- Kathryn Kuhlman, amerikansk evangelist.
12 maj
- Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, skrev Helgonet.
- Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.
13 maj - Daphne du Maurier, brittisk författare.
14 maj - Ayub Khan, pakistansk president 1958-1969.
22 maj
- Hergé, belgisk serietecknare.
- Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare.
23 maj - Ginette Mathiot, fransk kokboksförfattare
24 maj - Leif Reinius, svensk arkitekt.
25 maj - U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948-1958 och 1960-1962.
26 maj
- John Wayne, amerikansk skådespelare.
- Hans Grüneberg, brittisk genetiker.
27 maj - Rachel Carson, brittisk etolog, skrev Tyst vår.
1 juni - Frank Whittle, brittisk ingenjör, utvecklare av jetmotorn.
7 juni - Sigvard Bernadotte andre son till Gustaf VI Adolf och prinsessan Margareta. Förlorade sin prinstitel i samband med giftermålet med Erica Patzek 8 juni 1934. Blev 1951 greve af Wisborg.
9 juni - Olof Widgren, svensk skådespelare.
25 juni - Hans Jensen, tysk fysiker, nobelpristagare.
27 juni - Buford Ellington, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1959-1963 och 1967-1971.
4 juli - Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och ledare för teaterskola.
6 juli
- Arvid Brenner, tysk-svensk författare.
- Frida Kahlo, mexikansk konstnär.
8 juli - Nils Nordståhl, svensk skådespelare.
14 juli
- Ingvar Kolmodin, svensk kompositör, regissör och förlagsredaktör.
- Olive Borden, amerikansk skådespelare.
16 juli - Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
18 juli - H.L.A. Hart, brittisk rättsfilosof.
19 juli - Paul Magloire, Haitis president 1950-1956.
21 juli - Georg Rydeberg, svensk skådespelare.
26 juli - Sven Arvor, svensk skådespelare.
10 augusti - Alvin Karpis, amerikansk förbrytare.
13 augusti - Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare.
14 augusti - Ulla Billquist, svensk populärsångerska.
18 augusti - John Kerr, skotsk fysiker.
30 augusti - Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
9 september - Horst Wessel, tysk nazist, känd genom Horst Wessel-sången.
15 september
- Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1958.
- Fay Wray, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
18 september
- Leon Askin, österrikisk skådespelare.
- Edwin McMillan, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
19 september - Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent.
23 september - Herbert Kappler, tysk SS-officer.
26 september - Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
29 september - Gene Autry, amerikansk skådespelare och sångare.
4 oktober - Ester Ringnér-Lundgren, svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
5 oktober
- Jean Louis, fransk-amerikansk kläddesigner och scenograf.
- Mrs Miller, amerikansk "sångerska", som sjöng "hellre än bra".
9 oktober - Jacques Tati, fransk komiker, regissör.
13 oktober - Yves Allégret, fransk regissör.
22 oktober - Emilie Schindler.
27 oktober - Norma Balean, brittisk-norsk skådespelare.
2 november - Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
5 november - Allan Bohlin, svensk skådespelare.
6 november - Gustav Jonsson, svensk läkare som lanserade begreppet "det sociala arvet".
7 november - Thor L. Brooks, svensk regissör.
14 november - Astrid Lindgren, svensk barnboksförfattare.
15 november - Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler.
16 november - Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
26 november - Frances Dee, amerikansk skådespelare.
28 november - Alberto Moravia, italiensk författare.
1 december - Oscar Törnblom, svensk skådespelare.
3 december - Bror Marklund, svensk skulptör.
15 december - Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.
23 december - Alice Skoglund, svensk skådespelare.
24 december - John Cody, amerikansk ärkebiskop och kardinal.
25 december - Cab Calloway, amerikansk bandledare och sångförfattare.
26 december - Albert Gore, amerikansk demokratisk politiker.

redigera Avlidna

12 januari - Fredric Pettersson i Tjärsta, svensk arrendator och riksdagspolitiker.
18 januari - Peter Krok, svensk jurist, landssekreterare och politiker.
2 februari - Dmitrij Ivanovitch Mendelejev, rysk kemist, periodiska systemets skapare.
10 februari - William Howard Russell, engelsk krigskorrespondent.
21 februari - Erik Gustaf Boström, svensk godsägare, politiker (Lantmannapartiet), statsminister 1891-1900 och 1902-1905.
30 mars - Henry George Elliot, brittisk diplomat.
31 mars - Galusha A. Grow, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1861-1863.
4 april - Lucile Grahn, dansk ballerina.
7 juli - Annie Louisa Coghill, engelsk psalmförfattare.
17 juli - Hector Malot, fransk författare.
18 augusti - John Kerr, skotsk fysiker.
4 september - Edvard Grieg, norsk tonsättare.
7 september - Sully Prudhomme, fransk författare, nobelpristagare.
25 november - Ludvig Mylius-Erichsen, dansk författare och polarforskare.
8 december - Oscar II, kung av Sverige 1872-1907, kung av Norge 1872-1905.
17 december - Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.
21 december - Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
Petrus Blomberg, svensk sångare, organist och tonsättare.
Christoph Willers von Tiedemann, preussisk politiker.

redigera Nobelpris

Fysik - Albert A. Michelson, USA
Kemi - Eduard Buchner, Tyskland
Medicin - Alphonse Laveran, Frankrike
Litteratur - Rudyard Kipling, Storbritannien
Fred
- Ernesto Moneta, Italien
- Louis Renault, Frankrike