Wikipedia molinezje Online ** www.korzenie.molinezje.com **

Jakas reklama

1936 - MCMXXXVI 72 år sedan
År 1933 \| 1934 \| 1935 1936 1937 \| 1938 \| 1939
Årtionde 1910-talet \| 1920-talet 1930-talet 1940-talet \| 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1936
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1932-1936 A. P:son-Bramstorp 1936 P. A. Hansson 1936-1946
Finland 1936
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: P. E. Svinhufvud president 1931-1937
Ärkebiskop: Erkki Kaila 1935-1944	Statsminister: T.M. Kivimäki 1932-1936 Kyösti Kallio 1936-1937
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	92 – 93
Buddhistisk kalender	2480
Nengō (Japan)	Shōwa 11
Judisk kalender	5696 – 5697
Muslimsk kalender	1354 – 1355
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1314 – 1315
Sakakalendern (Indien)	1858 – 1859
Thailändsk solkalender	2479

redigera Händelser

1 januari - Ljungby får stadsprivilegium.
8 januari - Enligt rapport till Medicinalstyrelsen finns det 13 spetälska i Sverige.
16 januari - Den svenska stiftelsen Solstickan bildas. Överskottet på försäljning av tändsticksaskar med etikett ritad av Einar Nerman skall gå till kroniskt sjuka barn och gamla.
20 januari - Edward VIII tillträder som kung av Storbritannien.
26 februari - Volkswagenfabriken öppnas i Tyskland.
7 mars - Tyskland återtar Rhenlandet i strid med Locarnopakten och Versaillesfreden.
2 april - Elektrifieringen av norra stambanan är klar i och med att sträckan Bollnäs-Ånge öppnas för elektrisk trafik.
15 april - Charlie Chaplins film Moderna tider har svensk premiär.
April - Anna Haijby skriver till Stockholms rådhusrätt och begär skilsmässa, eftersom hon hävdar, att hennes man Kurt har varit otrogen med kungen, Gustaf V.
2 maj - Hovfunktionärer kallar till krismöte, vilket leder till Haijbyaffären, då det svenska hovet 1936-1947 betalar 250 000 kronor till Kurt Haijby, för att han inte skall avslöja något.
9 maj - Italien annekterar formellt Abessinien.
21 maj - Sveriges riksdag beslutar att den obligatoriskt 6-åriga folkskolan i Sverige skall bli obligatoriskt 7-årig.
23 maj - Stockholms första reguljära flygplats på land invigs i Bromma.
Maj - LO och SAF inleder förhandlingar i Saltsjöbaden.
11 juni - Den svenska riksdagens borgerliga majoritet fattar över huvudet på den socialdemokratiska regeringen beslut om förstärkning av försvaret. Grundutbildningstiden ökar från 90 till 150 dagar och Försvarsstaben, överbefälhavarens ledningsorgan i fred, bildas.
13 juni - De borgerliga fäller ett förslag om dyrortsgruppering av de svenska pensionerna.
15 juni - De båda händelserna 11 och 13 juni leder till att den svenska regeringen tvingas avgå.
19 juni - Sveriges statsminister Per Albin Hansson avgår och efterträds av Axel Pehrsson-Bramstorp i en ren bondeförbundsregering med mycket smalt parlamentariskt underlag. Denna regering sitter i endast några månader, i avvaktan på höstens val, och kallas för "Semesterregeringen".
22 juni - Lantbrukaren Albert Johansson och hans son Thure finner ett bevarat 1300-talslik i Bocksten i Rolfstorp utanför Varberg i Halland. Fyndet, som ger en god bild av 1300-talets klädedräkt, ställs ut på Varbergs museum och blir känt som "Bockstensmannen".
24 juni - Tre medlemmar ur den så kallade Salaligan grips för en serie ouppklarade mord.
13 juli - De spanske politikern José Calvo Sotelo mördas.
17 juli - Francisco Franco och andra generaler gör en statskupp mot den nyligen valda folkfronts-regeringen och startar därmed spanska inbördeskriget.
20 juli - För första gången i modern tid tänds den olympiska elden på Olympen i Grekland och förs till värdlandet (Tyskland) för de olympiska spelen.
24 juli - Carl Milles Orfeusgrupp utanför Konserthuset i Stockholm avtäcks.
26 juli - Den första kapprodden med kyrkbåtar på Siljan hålls.
4 augusti
- Sven Hedin håller tal vid Berlin-OS.
- Japan slår Sverige med 3-2 i fotboll vid OS i Berlin, varvid Sven Jerring refererar med sitt klassiska "Japaner, japaner, japaner".
15 augusti - Sverige förklarar sig neutralt i spanska inbördeskriget och förklarar sig inte vara bundet av NF:s sanktionsbestämmelser.
20 september - Vid det svenska valet till Andra kammaren får socialdemokraterna 49,5% av rösterna. Nazisterna gör sitt bästa val i Sverige någonsin med 0,7%.
28 september - Socialdemokraterna under ledning av Per Albin Hansson bildar koalitionsregering med Bondeförbundet.
25 oktober - Adolf Hitler och Benito Mussolini tillkännager axeln Rom-Berlin.
19 november - Birger Furugårds nazistparti Svenska Nationalsocialistiska partiet upplöses. Medlemmarna uppmanas ansluta sig till det av Sven-Olov Lindholm ledda Nationalsocialistiska arbetarpartiet.
25 november - Tyskland och Japan undertecknar Antikominternpakten.
8 december - Journalisten Barbro Alvings (Bang) ögonvittnesskildringar från spanska inbördeskriget börjar publiceras i Dagens Nyheter.
11 december - Edward VIII abdikerar från kungatronen i Storbritannien.
16 december - Hovrätten för övre Norrland invigs i Umeå.
26 december - Filmen Söder om landsvägen med Edvard Persson har premiär på biografen Astoria i Stockholm.

redigera Okänt datum

Den svenska förenings- och förhandlingsrätten lagfästs, varvid även tjänstemän får lagstadgad förhandlingsrätt.
Bertil Ohlin ger ut skriften Fri eller dirigerad ekonomi där principerna för socialliberalismen skisseras, vilken i princip innebär den kommande tidens ekonomi i Sverige.
De första svenska barnrikehusen färdigställs. De är hyreshus för barnfamiljer med små inkomster.
Den svenska lantarbetstidslagen stiftas och gäller för jord- och trädgårdsbruk där en eller flera arbetare förutom lantbrukarens familj är stadigvarande sysselsatt. Arbetsdagens och -veckans längd inom jord- och trädgårdsbruk regleras i denna lag.
Den svenske tenoren Jussi Björling slår igenom internationellt som Rodolphe i La Bohème i Wien.
Höganäs får stadsprivilegium.
Den brittiske ekonomen John Maynard Keynes presenterar i boken The General Theory of Employment, Interest and Money sin teori Keynesianismen. Teorin innehåller bland annat idéer om hur en regering ska dämpa konjunktursvängningar.
Fastighetsanställdas förbund grundas.

redigera Födda

1 januari - Zelda Rubinstein, amerikansk skådespelare.
12 januari - Muhammed Sayed, indisk politiker.
13 januari - Margareta Henning, svensk skådespelare.
23 januari - Axel Fritz, svensk skådespelare.
28 januari
- Alan Alda, amerikansk skådespelare.
- Ismail Kadare, albansk författare.
30 januari - Rune Zetterström, svensk operasångare.
3 februari
- James Bridges, amerikansk regissör.
- Lasse Sarri, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
11 februari
- Per Clemensson, svensk författare.
- Sigvard Hammar, svensk journalist i press, radio och TV samt programledare.
- Burt Reynolds, amerikansk skådespelare.
18 februari - Jean M. Auel, amerikansk författare.
20 februari
- Roy Beggs, brittisk parlamentsledamot för Ulster Unionist Party.
- Kerstin Widgren, svensk skådespelare.
22 februari - Henny Moan, norsk skådespelare.
29 februari
- Jack Lousma, amerikansk astronaut.
- Ingemar Odlander, svensk journalist.
- Henri Richard, ishockeyspelare.
3 mars - Georg Andersson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1989-1991.
4 mars - Jim Clark, brittisk racerförare.
5 mars - Dean Stockwell, amerikansk skådespelare.
15 mars - Howard Greenfield, amerikansk textförfattare (Oh Carol, Breaking Up Is Hard To Do).
16 mars - Eva Kotamanidou, grekisk skådespelare.
17 mars - Thomas Mattingly, amerikansk astronaut.
18 mars
- Elisabeth Falk, svensk skådespelare.
- F W de Klerk, sydafrikansk politiker, president 1989-1994.
19 mars - Ursula Andress, schweizisk skådespelare.
31 mars - Towa Carson, svensk sångare.
1 april - Tarun Gogoi, indisk politiker, chefsminister i Assam.
2 april - Abdelhamid Brahimi, före detta regeringschef i Algeriet.
3 april - Karl G Gustafson, svensk skådespelare.
9 april
- Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare.
- Ghassan Kanafani, palestinsk författare, journalist och aktivist. Dödad den 8 juli, 1972.
14 april - Akwasi Afrifa, ledare för Ghanas militärjunta 1969-1970.
17 april - Henrik Liljegren, svensk diplomat, talskrivare och författare.
20 april - Monica Ekberg, svensk skådespelare.
23 april - Roy Orbison, amerikansk rock-and-roll-sångare.
29 april - Zubin Mehta, indisk orkesterledare (dirigent) inom klassisk musik.
1 maj
- Erwin Bischofberger, jesuit, professor och författare.
- Hasse Wallman, svensk kompositör, sångtextförfattare, regissör, manusförfattare, produktionsledare och direktör.
2 maj - Engelbert Humperdinck, brittisk musiker.
8 maj - James R. Thompson, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1977-1991.
9 maj - Glenda Jackson, brittisk skådespelare och politiker.
12 maj - Frank Stella, amerikansk konstnär, målare.
13 maj - Rafael Campos, dominikansk skådespelare.
15 maj - Egon Engström, svensk skådespelare.
17 maj - Dennis Hopper, amerikansk skådespelare och regissör.
21 maj
- Günter Blobel, amerikansk läkare, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1999.
- Datuk Patinggi Abdul Taib Mahmud, chefsminister på Sarawak.
27 maj
- Louis Gossett Jr., amerikansk skådespelare.
- Birgitta Grönwald, svensk skådespelare.
4 juni - Bruce Dern, amerikansk skådespelare.
9 juni - Åke Lundqvist, svensk skådespelare.
10 juni - Åke Strömmer, svensk sportjournalist
11 juni - Helena Brodin, svensk skådespelare.
12 juni - Nkem Nwankwo, nigeriansk författare.
14 juni - Irmelin Sandman Lilius, finlandssvensk författare.
15 juni - William Joseph Levada, amerikansk kardinal.
18 juni - Denny Hulme, nyzeeländsk racerförare.
23 juni - Costas Simitis, grekisk regeringschef.
25 juni - Birgitta Hofgård, svensk skådespelare.
30 juni - Ann Lundgren, svensk skådespelare.
2 juli - Harry Barnes, brittisk parlamentsledamot för Labour.
4 juli - Ralph Abraham, amerikansk matematiker och kaosteoretiker.
5 juli - Shirley Knight, amerikansk skådespelare.
6 juli - Stellan Olsson, svensk regissör och manusförfattare.
7 juli
- Tord Ganmark, svensk barnskådespelare.
- Jo Siffert, schweizisk racerförare.
10 juli - Anne-Lie Kinnunen, svensk sångerska och skådespelare.
13 juli - Niels Dybeck, svensk skådespelare.
14 juli - Robert Overmyer, amerikansk astronaut.
20 juli - Barbara Mikulski, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
29 juli - Elizabeth Dole, amerikansk jurist och senator, ordförande för amerikanska Röda Korset.
31 juli - Boniface Alexandre, president i Haiti.
1 augusti - Yves Saint-Laurent, fransk modeskapare.
12 augusti - Kjell Grede, svensk regissör och manusförfattare.
18 augusti - Robert Redford, amerikansk skådespelare, regissör och filmproducent.
21 augusti - Wilt Chamberlain, amerikansk basketspelare.
23 augusti - Henry Lee Lucas, amerikansk mördare.
24 augusti - Kenny Guinn, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Nevada 1999-2007.
29 augusti - John McCain, amerikansk politiker (republikan), senator 1987-.
5 september - John Danforth, amerikansk advokat och politiker, FN-ambassadör från 2004.
7 september - Buddy Holly, amerikansk sångare.
9 september - Jerrold Immel, amerikansk kompositör.
10 september - Peter Lovesey, brittisk kriminalförfattare.
17 september - Rolv Wesenlund, norsk komiker och skådespelare.
24 september - Jim Henson, amerikansk dockdesigner, dockspelare, filmproducent, filmregissör och manusförfattare.
29 september - Silvio Berlusconi, italiensk politiker, Italiens premiärminister 1994 och från 2001.
30 september - Jim Sasser, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1977-1995.
1 oktober - Duncan Edwards, engelsk fotbollsspelare.
4 oktober - Christopher Alexander, österrikisk arkitekt.
5 oktober - Václav Havel, tjeckisk författare och politiker.
6 oktober - Ralph Lundsten, svensk kompositör och kortfilmsregissör.
10 oktober - Nigel Beard, brittisk parlamentsledamot för Labour.
11 oktober - Charles Fullerton, amerikansk astronaut.
15 oktober
- Madan Lal Khurana, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1994-1996.
- Kari Rydman, finländsk tonsättare.
16 oktober - Andrej Tjikatilo, seriemördare från Ukraina.
24 oktober - Bill Wyman, eg. William Perks, basist, medlem i Rolling Stones.
31 oktober - Michael Landon, amerikansk skådespelare, regissör (Lilla huset på prärien och Bröderna Cartwright) och sångare.
1 november - Mimmo Wåhlander, svensk skådespelare.
3 november - Roy Emerson, australisk tennisspelare.
4 november - Didier Ratsiraka, president av Madagaskar 1975-1993 och 1997-2002.
8 november - Edward Gibson, amerikansk astronaut.
15 november - Wolf Biermann, tysk vissångare och författare.
18 november
- Hank Ballard, amerikansk sångare.
- Ahmad Yassin, andlig ledare för Hamas.
16 december - Katinka Faragó, svensk scripta och filmproducent.
17 december - Tommy Steele, brittisk sångare.
25 december
- Ismail Merchant, indisk filmproducent.
- Dharam Singh, indisk advokat och politiker (INC).
30 december - Anthony Hopkins, Amerikansk skådespelare.
31 december - Siw Malmkvist, svensk populärsångerska.
Tariq Aziz, irakisk politiker.
Ernest Shonekan, vald till president i Nigeria, men tillträdde aldrig.

redigera Avlidna

16 januari - Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal, avrättad.
18 januari - Rudyard Kipling, brittisk författare, nobelpristagare.
20 januari - George V, brittisk kung 1910-1936.
28 januari - Richard A. Loeb, amerikansk brottsling.
20 februari
- Georges Vacher de Lapouge, fransk antropolog.
- Jean-Jacques Winders, belgisk arkitekt.
27 februari - Ivan Pavlov, rysk fysiolog och psykolog.
28 februari - Justus Hagman, svensk skådespelare.
10 mars - Harald Andersin, finländsk arkitekt.
2 april - Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
7 april - Marilyn Miller, amerikansk skådespelerska och dansös.
8 april - Robert Bárány, ungersk-svensk läkare, nobelpristagare.
11 april - Richard Yates, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1901-1905.
18 april - Ottorino Respighi, italiensk tonsättare.
8 maj - Nils af Ursin, finländsk skolman och politiker.
14 maj - Edmund Henry Hynman Allenby, brittisk general.
16 maj - Julius Schreck, tysk nazist, SS-Oberführer.
25 maj - Gustav Holst, brittisk tonsättare.
4 juni - Joseph Wellington Byrns, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus.
14 juni - Hans Poelzig, tysk arkitekt.
18 juni - Maxim Gorkij, rysk författare.
21 juni - Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
13 juli - José Calvo Sotelo, spansk politiker.
2 augusti - Louis Blériot, fransk flygpionjär.
19 augusti
- Federico García Lorca, spansk författare, mördad.
- Oscar von Sydow, svensk politiker och ämbetsman, civilminister 1914-1917, statsminister februari-oktober 1921, riksmarskalk 1934-1936.
31 augusti - Ossian Brofeldt, svensk skådespelare och sångare.
13 september - Magnus Johnson, svensk-amerikansk politiker.
15 september - Svetozar Pribićević, serbisk politiker av kroatisk börd.
24 oktober - Fred Ott, amerikansk skådespelare.
19 november - Elijah S. Grammer, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1932-1933.
20 november - José Antonio Primo de Rivera, spansk politiker.
26 november - Max Schreck, tysk skådespelare.
9 december
- Juan de la Cierva, spansk flygpionjär.
- Arvid Lindman, svensk statsminister 1906-1911 och 1928-1930.
20 december - Peter Norbeck, amerikansk republikansk politiker, senator 1921-1936.
27 december - Hans von Seeckt, tysk militär; generalöverste.
31 december - Miguel de Unamuno, spansk författare och filosof.

redigera Nobelpris

Fysik
- Victor Hess, Österrike
- Carl D. Anderson, USA
Kemi - Peter Debye, Nederländerna
Medicin
- Sir Henry Dale, Storbritannien
- Otto Loewi, Österrike
Litteratur - Eugene O'Neill, USA
Fred - Carlos Saavedra Lamas, Argentina