Wikipedia molinezje Online ** www.korzenie.molinezje.com **

Jakas reklama

1980 - MCMLXXX 28 år sedan
År 1977 \| 1978 \| 1979 1980 1981 \| 1982 \| 1983
Årtionde 1960-talet \| 1970-talet 1980-talet 1990-talet \| 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel \| Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater \| TV
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi \| Teknik \| Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1980
Epok: Idyllen rämnar 1968-1989	Regent: Carl XVI Gustaf kung från 1973
Ärkebiskop: Olof Sundby 1972-1983	Statsminister: Thorbjörn Fälldin 1979-1982
Finland 1980
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: Urho Kekkonen president 1956-1982
Ärkebiskop: Mikko Juva 1978-1982	Statsminister: Mauno Koivisto 1979-1982
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	136 – 137
Buddhistisk kalender	2524
Nengō (Japan)	Shōwa 55
Judisk kalender	5740 – 5741
Muslimsk kalender	1400 – 1401
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1358 – 1359
Sakakalendern (Indien)	1902 – 1903
Thailändsk solkalender	2523

redigera Händelser

1 januari - Den nya svenska lagen om kognatisk tronföljd träder i kraft varvid prinsessan Victoria blir svensk kronprinsessa.
18 januari - Almöbron till Tjörn rasar efter att fartyget Star Clipper påseglat en av bropelarna. Åtta människor i sju bilar drunknar när de kör över kanten.
22 januari - Electrolux köper Grängeskoncernen.
29 januari - Det svenska Transportarbetareförbundets kontroversielle ordförande Hans Ericson avskedas.
20 februari - Den svenska regeringen beslutar att satsa 20 miljarder kronor under 20 år på ett nytt flygplanssystem vid namn JAS.
12 mars - Den svenska föräldraförsäkringen utökas från 9 till 12 månader.
17 mars - Den svenska rockgruppen Noice får sitt genombrott i TV-programmet Måndagsbörsen med låten En kväll i tunnelbanan.
23 mars - Folkomröstning hålls i Sverige om kärnkraften enligt tre alternativ, som alla förutsätter avveckling. Resultatet är svårtolkat. Inget alternativ är positivt till kärnkraften och man beslutar efter resultatet, att kärnkraften skall byggas ut under 1980-talet och sedan avvecklas i den takt det är möjligt till 2010.
27 mars - Den norska oljeborrplattformen Alexander Kielland välter och 123 personer drunknar.
6 april - För första gången sedan 1916 införs europeisk sommartid i Sverige, varvid klockan ställs fram en timme.
10 april - Den svenska regeringen ger klartecken för laddning av ytterligare två kärnreaktorer i Forsmark och Ringhals. Därmed är tio stycken i drift.
24 april - USA försöker frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran men misslyckas när en transporthelikopter kolliderar med ett tankningsflygplan.
25 april - 14.000 svenska offentliganställda går i strejk och 12.000 lockoutas. Bland annat drabbas kommunikationerna.
30 april - Den iranska ambassaden i London intas av sex beväpnade iranska terrorister. Efter flera dagars förhandlingar beslutar de brittiska myndigheterna att skicka in den militära specialstyrkan SAS, som här gör sitt första helt offentliga framträdande i modern tid. Den 5 maj påbörjar SAS fritagningen av gisslan och efter några minuter har fem av sex terrorister dödats. Alla utom en i gisslan överlever fritagningen.
2 maj - 750.000 LO-medlemmar lockoutas och 100.000 går ut i punktstrejker i den största arbetsmarknadskonflikten genom tiderna i Sverige.
11 maj - Storkonflikten på den svenska arbetsmarknaden avbryts efter vädjan från regeringen.
12 maj - De svenska hamnarbetarna går ut i en månadslång strejk.
18 maj - Vulkanen Mount St Helens i staten Washington, USA får ett utbrott.
19 maj - Enligt en utredning missbrukar mellan 10.000 och 14.000 personer i Sverige tung narkotika.
24 maj - Stefan Persson och Anders Kallur i New York Islanders blir de första svenskarna att vinna Stanley Cup i ishockey.
28 maj - Den första svenska jämställdhetsombudsmannen, JämO, utnämns.
29 maj - Vigdís Finnbogadóttir blir Islands, och därmed världens, första demokratiskt valda kvinnliga, president.
10 juni - I en tolkning av kärnkraftsomröstningen bestämmer den svenska riksdagen kärnreaktorernas antal till tolv, vilka skall vara avvecklade år 2010.
1 juli - Den svenska jämställdhetslagen träder i kraft och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) inrättas; först ut blir Inga-Britt Törnell.
5 juli - Björn Borg vinner herrsingeln i Wimbledon för femte gången i rad. Sportjournalister utser honom till världens främste idrottsman.
21 juli - De första kvinnliga svenska värnpliktiga rycker in vid F16 i Uppsala.
22 augusti - Lasse Åbergs film Sällskapsresan har svensk premiär.
1 september - Programvaruföretaget Hogia föds.
6 september - Första dragningen i det nya svenska spelet Lotto äger rum.
22 september - Kriget mellan Iran och Irak inleds.
September - En extra svensk riksdag inkallas för att behandla frågan om höjd moms. Samtliga ledamöter infinner sig, vilket är första gången sedan ATP-omröstningen. Momsen höjs.
23 oktober - Tidningen Aftonbladet avslöjar att Ingmar Bergman tänker spela in en film i Sverige, en storproduktion med Erland Josephson i huvudrollen och med arbetsnamnet Fanny och Alexander.
November - Olof Palme utses till FN-medlare i kriget mellan Irak och Iran.
2 december - Ett svenskt TV-program där bland annat avsnitt ur videofilmen Motorsågsmassakern visas utlöser debatt om videovåldet.
25 december - Kay Pollaks film Barnens ö, efter P. C. Jersilds roman, har svensk premiär.

redigera Okänt datum

Lagprövningsrätten skrivs in i den svenska regeringsformen. Den gäller alla myndigheter och alla föreskrifter och lagar. Man skall inte tillämpa en föreskrift om den står i strid med grundlagen.
Kvinnovetenskaplig tidskrift grundas av medlemmar i Forum för kvinnliga forskare vid Lunds universitet.
Svenska staten tar över det krisdrabbade skogsföretaget SCB.
Sveriges riksdag beslutar att godkänna Riksförbundet Unga Musikanter som en stadsbidragsberättigad ungdomsorganisation.
I Sverige antas den svenska grundskolans läroplan Lgr 80, som skall börja gälla från läsåret 1982/1983.

redigera Födda

1 januari - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
3 januari - Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.
8 januari - Rachel Nichols, amerikansk skådespelare.
12 januari - Amerie, amerikansk R&B-sångare.
14 januari - Peter Eggers, svensk skådespelare.
17 januari - Zooey Deschanel, amerikansk skådespelare.
19 januari - Jenson Button, brittisk racerförare.
20 januari - Felicitas Woll, tysk skådespelare.
25 januari
- Magnus Kahnberg, svensk ishockeyspelare.
- Christian Olsson, svensk friidrottare.
27 januari - Marat Safin, rysk tennisspelare.
28 januari - Nick Carter, amerikansk musiker, sångare i Backstreet Boys.
29 januari - Jason James Richter, amerikansk skådespelare.
12 februari
- Christina Ricci, amerikansk skådespelare.
- Samuel Giers, svensk musiker.
16 februari - Andreas Viklund, svensk musikproducent, artist och internetmusikentusiast.
24 februari - Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av Iron Maiden.
5 mars - Sanna Bråding, svensk skådespelare.
6 mars - Emma Igelström, svensk simmare.
7 mars - Laura Prepon, amerikansk skådespelare.
9 mars
- Matthew Gray Gubler, amerikansk skådespelare.
- Chingy, amerikansk rap-artist, medlem i GIB.
12 mars - Christian Berglund, svensk ishockeyspelare.
15 mars - Josefin Lillhage, svensk simmare.
18 mars - Sophia Myles, brittisk skådespelerska.
20 mars - Mats Larsson, svensk längdskidåkare.
21 mars
- Ronaldinho, brasiliansk fotbollsspelare.
- Deryck Whibley, kanadensisk sångare och gitarrist, medlem i bandet Sum 41.
25 mars - Jennifer Lamiraqui, fransk supermodell.
26 mars - Sérgio Paulinho, portugisisk tävlingscyklist.
1 april - Bijou Phillips, amerikansk skådespelare.
4 april - Björn Wirdheim, svensk racerförare.
6 april - Pontus Farnerud, svensk fotbollsspelare.
8 april - Adam Brody, amerikansk skådespelare.
12 april - Brian McFadden, irländsk musiker, sångare i Westlife.
20 april - Jasmin Wagner, tysk sångare, mer känd som Blümchen.
28 april - Christian Bäckman, svensk ishockeyspelare.
2 maj - Brad Richards, kanadensisk ishockeyspelare.
6 maj - Tore Kullgren, svensk TV-personlighet.
12 maj - Gustaf Skarsgård, svensk skådespelare.
14 maj - Pelle Nilsson, svensk TV-programledare.
15 maj - Tilde Fröling, svensk skådespelare.
19 maj - Drew Fuller, amerikansk skådespelare och fotomodell.
22 maj - Alexandra Kirsanova, vitrysk musiker.
17 juni - Venus Williams, amerikansk tennisspelare.
18 juni - Antero Niittymäki, finländsk landslags- och NHL-målvakt.
23 juni - Matias Padin Varela, svensk skådespelare.
26 juni - Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare.
30 juni - Seyi Olofinjana, nigeriansk fotbollsspelare.
1 juli - Gisele Bündchen, brasiliansk fotomodell och skådespelare.
10 juli - Jessica Simpson, amerikansk sångare.
17 juli - Kristofer Gustavsson, svensk bandyspelare, målvakt.
18 juli - Kristen Bell, amerikansk skådespelare.
20 juli - Gisele Bündchen, brasiliansk supermodell och skådespelare.
23 juli - Michelle Williams, amerikansk sångare.
24 juli - David Printz, svensk ishockeyspelare.
31 juli - Rina Aiuchi, japansk sångare.
2 augusti - Nadia Bjorlin, amerikansk skådespelare.
7 augusti - Aurélie Claudel, fransk supermodell.
12 augusti - Dominique Swain, amerikansk skådespelare.
15 augusti - Carl-Johan Fogelklou, svensk musiker.
19 augusti - Tove Fraurud, svensk politiker, förbundsordförande för Ung Vänster 2004–2005.
20 augusti - Sebastian Zelle, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
25 augusti - Adryan Linden, svensk aktivist för handikappades rättigheter.
26 augusti - Macaulay Culkin, amerikansk skådespelare.
29 augusti - Nicholas Tse, kinesisk skådespelare.
3 september - Andreas Chenardière, svensk skådespelare.
10 september - Mikey Way, amerikansk musiker, basist My chemical romance.
11 september - Antonio Pizzonia, brasiliansk racerförare.
21 september - Autumn Reeser, amerikansk skådespelerska.
24 september - John Arne Riise, norsk fotbollsspelare.
26 september
- Daniel Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Henrik Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Patrick Friesacher, österrikisk racerförare
30 september
- Maja Gullstrand, svensk musiker.
- Martina Hingis, schweizisk tennisspelare.
5 oktober - Paul Thomas, amerikansk musiker, basist Good Charlotte.
8 oktober - Robert Skowronski, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
9 oktober - Henrik Zetterberg, svensk ishockeyspelare.
13 oktober - Christian Söderström, svensk ishockeyspelare.
19 oktober - Anna-Karin Kammerling, svensk simmare.
24 oktober - Monica Arnold, amerikansk R&B-sångare.
26 oktober - Diana DeVoe, amerikansk skådespelare och regissör inom pornografisk film.
28 oktober - Alan Smith, engelsk fotbollsspelare.
29 oktober - Ben Foster, amerikansk skådespelare.
31 oktober
- Samaire Armstrong, amerikansk skådespelare.
- Eddie Kaye Thomas, amerikansk skådespelare.
2 november - Brittany Ishibashi, amerikansk skådespelare.
3 november - Hans N. Andersen, dansk speedwayförare.
4 november - Johan Andersson, svensk innebandyspelare.
12 november - Ryan Gosling, kanadensisk skådespelare.
18 november - Luke Chadwick, brittisk fotbollsspelare.
26 november - Jessica Bowman, amerikansk skådespelare.
27 november - Andreas Hoffer, svensk skådespelare, känd från Sunes sommar.
3 december
- Anna Chlumsky, amerikansk skådespelare.
- Samuel Rizal, indonesisk skådespelare.
10 december - Sarah Chang, amerikansk violinist.
15 december - Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.
17 december - Erik Lee, svensk operasångare.
18 december - Christina Aguilera, amerikansk sångare.
19 december - Jake Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
24 december - Maarja, estnisk musiker.
28 december - Vanessa Ferlito, amerikansk skådespelare.
30 december - Eliza Dushku, amerikansk skådespelare.

redigera Avlidna

4 januari - Harald Heide Steen, norsk skådespelare.
8 januari - John Mauchly, en av uppfinnarna bakom ENIAC.
18 januari - Cecil Beaton, brittisk fotograf.
19 januari - Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
4 februari - Camara Laye, guineansk författare.
13 februari - David Janssen, amerikansk skådespelare.
14 februari - Victor Gruen, österrikisk arkitekt.
19 februari - Bon Scott, musiker i gruppen AC/DC.
22 februari - Oskar Kokoschka, österrikisk expressionistisk målare.
29 februari - Tore Lindwall, svensk skådespelare.
9 mars - Heinz Linge, tysk SS-officer, Adolf Hitlers betjänt.
19 mars - Thore Christiansen, svensk sångare (baryton).
24 mars - Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977-1980, martyr.
29 mars - Annunzio Paulo Mantovani, italiensk orkesterledare.
31 mars - Jesse Owens, amerikansk löpare, längdhoppare.
6 april - Nils Ericson, svensk skådespelare och sångare.
12 april - Sonja Wigert, norsk-svensk skådespelare.
15 april - Jean-Paul Sartre, fransk författare, filosof.
17 april - Alf Sjöberg, svensk filmregissör.
19 april - Ivar Andersson, svensk politiker och tidningsman.
25 april - Mario Bava, italiensk filmregissör.
29 april - Sir Alfred Hitchcock, brittisk regissör.
4 maj - Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president 1953-1980.
18 maj - Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division (självmord).
21 maj - Ingrid Foght, svensk skådespelare.
24 maj - Paschoal Carlos Magno, brasiliansk författare.
27 maj - Karin Granberg, svensk skådespelare.
4 juni - Lena Gester, svensk skådespelare.
7 juni
- Henry Lindblom, svensk sångare, skådespelare och tv-personlighet.
- Henry Miller, amerikansk författare.
8 juni - Ernst Busch, tysk skådespelare, sångare och regissör.
18 juni - Eva Wikman, svensk skådespelare.
20 juni
- Algot Larsson, svensk skådespelare.
- Allan Pettersson, svensk tonsättare.
21 juni - Bert Kaempfert, tysk orkesterledare och kompositör.
23 juni
- Clyfford Still, amerikansk konstnär.
- Elsa Wallin, svensk operettsångerska och skådespelare.
27 juni - Walter Dornberger, tysk militär och ingenjör.
13 juli - Seretse Khama, Botswanas president 1966-1980.
16 juli - Anna Lisa Lundkvist, svensk författare och översättare.
18 juli - Nils Gustafsson, svensk musiker (violin).
24 juli - Peter Sellers, brittisk skådespelare.
27 juli
- Mohammad Reza Shah Pahlavi, iransk shah.
- Barney Bigard, amerikansk jazzmusiker.
1 augusti
- Patrick Depailler, fransk racerförare.
- Jacob Wallenberg, svensk finansman.
14 augusti - Dorothy Stratten, kanadensisk fotomodell och skådespelare.
20 augusti - Naemi Briese, svensk sångare och skådespelare.
26 augusti - Tex Avery, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
27 augusti - Carl von Haartman, finländsk skådespelare och regissör.
3 september - Dirch Passer, dansk skådespelare och manusförfattare.
14 september - Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
15 september - Bill Evans, amerikansk jazzpianist.
16 september - Jean Piaget, schweizisk pedagog och kunskapsteoretisk pionjär.
25 september - John "Bonzo" Bonham, brittisk musiker, medlem i gruppen Led Zeppelin.
27 september - Dietrich von Saucken, tysk general.
7 oktober - Ernst Alm, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
21 oktober
- Vălko Tjervenkov, bulgarisk politiker.
- Hans Asperger, österrikisk barnläkare.
7 november - Steve McQueen, amerikansk skådespelare.
14 november - Arnold Haskell, brittisk danskritiker.
22 november
- John William McCormack, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1962-1971.
- Mae West, amerikansk skådespelare.
24 november - George Raft, amerikansk skådespelare.
2 december - Romain Gary, fransk författare, diplomat och filmregissör.
4 december - Gösta Cederlund, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
7 december - Darby Crash, amerikansk punksångare.
8 december
- Sverre Bergh, norsk dirigent, musiker och kompositör.
- John Lennon, brittisk musiker, medlem i The Beatles (mördad).
17 december - Oskar Kummetz, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
18 december - Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964-1980.
18 december - Gabrielle Robinne, fransk skådespelare
20 december - Dagmar Olsson, svensk skådespelare, sångare och dansare.
23 december - Astri Taube, svensk konstnär, skulptör, Evert Taubes hustru.
24 december - Karl Dönitz, tysk storamiral, rikskansler 30 april-8 maj 1945.
29 december - Nadezjda Mandelsjtam, rysk författare.

redigera Nobelpris

Fysik
- James Cronin, USA
- Val Fitch, USA
Kemi
- Paul Berg, USA
- Walter Gilbert, USA
- Frederick Sanger, Storbritannien
Medicin
- Baruj Benacerraf, USA
- Jean Dausset, Frankrike
- George D Snell, USA
Litteratur - Czeslaw Milosz, USA / Polen
Fred - Adolfo Pérez Esquivel, Argentina
Ekonomi - Lawrence Klein, USA