CERN är ett europeiskt partikelfysiklaboratorium.
Innehåll |
redigera Historia
Konventionen för att etablera CERN skrevs under 29 september 1954 av 12 länder. I dag (2008) är det 20 medlemsländer. CERN ligger utanför Geneve på gränsen mellan Schweiz och Frankrike.
Det ursprungliga namnet var Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire, förkortat CERN. 1954 bytte man namn till Organisation Européenne pour la Recherche Nucléaire men behöll den gamla förkortningen.
redigera Verksamhet
CERN betraktas som det ledande laboratoriet i världen för högenergifysik och världens största laboratorium för forskning inom partikelfysik. Den forskning som bedrivs är i första hand elementarpartikelfysik men även fundamental fysik inom angränsande områden.
En stor händelse vid CERN är invigningen av partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, där man kommer att studera materiens minsta beståndsdelar för att bland annat försöka förstå hur universum bildades och vilka fundamentala krafter som styr vår värld. Experimenten vid LHC planeras starta under 2008.
CERN forskar inte bara inom partiklar utan ligger också långt fram inom IT-området, till exempel utvecklades World Wide Web vid laboratoriet och man är i dag ledande på utvecklingen av Grid-tekniken inom Europa där Sverige deltar genom SweGrid-projektet.
CERNs första accelerator var 600 MeV Synchrocyclotron som byggdes 1957. Med denna kunde man göra experiment inom partikelfysik och kärnfysik. Synchrocyclotron var i drift ända fram till 1990. 1964 övertogs experimenten inom partikelfysik av den nya och mer kraftfulla Proton Synchrotron.
redigera Personal och budget
CERN har för närvarande ungefär 2 600 heltidsanställda. Ungefär 8 000 forskare och ingenjörer (som representerar 500 univerisitet och 80 nationaliteter), ungefär hälften av världens partikelfysiker, arbetar med experiment som genomförs vid CERN.
Medlemsländerna betalar 2008 omkring 1 076 miljoner CHF (ungefär 6 miljarder svenska kronor) till CERN.[1]
redigera Kritik i media
Media kritiserade forskningen som sker i CERN. Bland annat skrevs det att CERNs forskning hotar planetens existens, vilket var fullständigt fel. Ett så kallat svart hål som påstod skulle kunna uppstå kan helt enkelt bara inte ske. Inte ens en stjärna av solens storlek skulle kunna bilda ett svart hål om den slocknar.källa behövs
redigera Medlemsländer
██ Medlemmar vid bildandet
██ Medlemmar som anslöt till CERN senare
- Belgien (1954)
- Danmark (1954)
- Frankrike (1954)
- Grekland (1954)
- Italien (1954)
- Jugoslavien (1954) - lämnade samarbetet 1961, men hade liksom flertalet andra länder och EU observatörsstatus
- Nederländerna (1954)
- Norge (1954)
- Schweiz (1954)
- Storbritannien (1954)
- Sverige (1954)
- Västtyskland (1954)
- Österrike (1959)
- Spanien (1961) - lämnade samarbetet 1969, åter medlem 1983
- Portugal (1985)
- Finland (1991)
- Polen (1991)
- Ungern (1992)
- Slovakien (1993)
- Tjeckien (1993)
- Bulgarien (1999)
redigera Observatörer
redigera Källor
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3283548.ab
redigera Externa länkar
- CERN:s informationssajt för allmänheten
- Hands-on-CERN - Om internationella partikelfysikslaboratoriet CERN och allmänt om partikelfysik.
