Klarakvarteren eller Klara är en del av Nedre Norrmalm i centrala Stockholm, som tidigare utgjorde Klara församling. Begreppet Klara används alltmer sällan i folkmun, och begrepp som Stockholms city och stadskärnan har tagit över. Namnet avser idag i regel snarare Nedre Norrmalm innan den omfattande modernisering som Norrmalmsregleringen innebar.
Innehåll |
redigera Geografi
En vanlig avgränsning på Klarakvarteren är Vasagatan, Klarabergsgatan, Drottninggatan och Fredsgatan[1]. Fram till 1 januari 1989 existerade Klara församling som omfattade ett större område begränsat av Norrström, Gustav Adolfs torg, Malmtorgsgatan, Brunkebergstorgsgatan, Malmskillnadsgatan, Hamngatan, Regeringsgatan, Kungsgatan, Malmskillnadsgatan, Tunnelgatan, Olof Palmes gata och Klara sjö[2]
redigera Bebyggelse
Fram till 1960-talet låg de flesta av Stockholms dagstidningar i Klara. En anledning var närheten till järnvägen som var en viktig distributionskanal. Större delen av Tidningskvarteren revs i samband med Norrmalmsregleringen.
redigera Befintliga äldre byggnader
- Adelcrantzka Palatset, Karduansmakargatan 8, 1600-talspalats numera infogat i departementsbyggnaden i kvarteret Björnen och Loen. Namnet syftar på arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz.
- Arvfurstens palats, här ligger Utrikesdepartementet
- Gustav Horns palats, Fredsgatan 2 uppfördes på 1640-talet. Idag ligger Medelhavsmuseet här.
- Klara gamla skola (bilden ovan)
- Klara kyrka (bilden ovan)
- Konstakademien, Fredsgatan 12
- Rosenbad
- Sagerska palatset, Strömgatan (Statsministerns bostad)
- Tändstickspalatset, Västra Trädgårdsgatan 15
- Vissa fastigheter på Gamla Brogatan och Vasagatan
 Klara kyrka och Klara gamla skola, August Strindbergs läroverk. |
 Sagerska palatset 2008. |
 Västra trädgårdsgatan, med Tändstickspalatset till vänster. |
 Konstakademien 2006. |
redigera Historiska byggnader och lokaler (urval)
- Betlehemskyrkan, Sergelgatan
- Bildhuggarbostället, Sergelgatan (med konstnärsateljéer från 1600-talet)
- Blancheteatern, Hamngatan
- Eugeniakapellet, katolsk frikyrka från 1837, låg på Gallerians nuvarande plats, revs 1968
- Folckerska huset, Brunkebergstorg, låg på Gallerians nuvarande plats, revs 1970
- Gamla Hamburger Börs, Jakobsgatan, anrik restaurang (idag ligger där Kungsträdgårdens t-banestation)
- Gamla Folkets hus, Barnhusgatan 14, invigdes 1901, revs 1955
- Gamla Konstfack, Mäster Samuelsgatan, revs i mitten på 1950-talet
- Hotel Continental, Vasagatan
- Sagerska husen, Hamngatan, (två privatpalats i sirlig jugendrokoko från sekelskiftet), revs 1970
- Sidenhuset, Hamngatan, varuhus byggt 1901, revs 1969
- Telegrafstyrelsens hus, Brunkebergstorg, rivet 1969 (ersatt av Riksbankens högkvarter)
- Tre remmare, Regeringsgatan, krog som omnämns i en av Bellmans epistlar, nuvarande Parkaden
- Tysta Mari, Tegelbacken, café
- Wredeska Palatset, Drottninggatan 29, revs 1965-1966
- Vinterpalatset, korsningen Vasagatan/Tunnelgatan (nuv. Olof Palmes gata), konsertlokal/biograf, revs 1971
- De flesta husen i Tidningskvarteren, se nedan
 Klaras trånga stadskvarter 1930 |
 Klarakvarteren och Telefontornet ca 1950 |
 Brunkebergstorg och Telefontornet 1950, ett par år innan eldsvådan. |
 Rusningstrafik vid hörnet Drottninggatan - Klarabergsgatan, 1952. |
 Televerkets parkering 1956. |
 Sagerska husen 1968, innan den kontroversiella rivningen två år senare. |
redigera Tidningskvarteren
- Dagens Nyheter låg på Klara västra Kyrkogata 6
- Svenska Dagbladet låg på Karduansmakargatan 11
- Stockholms-Tidningen och Aftonbladet låg på Vattugatan 12
- Arbetaren låg på Klara västra kyrkogata 17
- Expressen låg på Klara södra kyrkogata 7
- Svenska Morgonbladet låg på Klarabergsgatan 58
- Tidningarnas Telegrambyrå låg vid Tegelbacken 1922-1960.
redigera Se även
Wikimedia Commons har media som rör Klarakvarteren.
redigera Litteratur (i urval)
- Fredrik Bedoire, Lennart af Petersens (1985). Från Klara till City. Stockholm: Stockholmia förlag. ISBN 91-38-90337-7. (PDF-format)
- Mats Persson m fl (1975). CITY Byggnadsinventering 1974-75 - Historik och byggnadshistoriskt register (del 1). Stockholm: Stockholms stadsmuseum.
- Mats Persson m fl (1976). CITY Byggnadsinventering 1974-75 - Historik och byggnadshistoriskt register (del 2). Stockholm: Stockholms stadsmuseum.
- Anders Sjöbrandt, Björn Sylvén (2000). Stockholm - Staden som försvann. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 91-27-35225-0.