Jakas reklama 

 

Republika Hrvatska
Republiken Kroatien
Kroatiens flagga
Kroatiens statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: Inget

Vy från SenjSenj, Kroatien
Nationalsång: Lijepa naša domovino
"Vårt vackra hemland"
Kroatiens läge
Huvudstad Zagreb
45° 48' N, 16° 0' E
Största stad Zagreb (cirka 780.000 inv.)
Officiellt språk kroatiska
Statsskick
president
premiärminister		 republik
Stjepan Mesić
Ivo Sanader
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd

25 juni 1991
Yta
 • Totalt
 • Vatten
56 542 km² (123:e)
0,01 %
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet
4 494 749 (117:e)
79,7 inv/km² (89:e)
BNP (PPP)
 • Totalt 2007
 • Per capita
$69 440 miljoner (73:e)
$15,500
Valuta kuna (HRK)
Tidszon UTC+1
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod
Dinara
1 830 m ö.h.
Vransko jezero
30,2 km km²
Sava
945,5 km km
Nationaldag 25 juni
Landskod HR, HRV
Landsnummer +385

Kroatien (kroatiska: Hrvatska) är en republik i sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina i öster och till Slovenien och Ungern i norr. I väst och sydväst är Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt.

Kroatien är bland annat medlem i världshandelsorganisationen och den centraleuropeiska frihandelsorganisationen CEFTA. Den 17 oktober 2007 valdes Kroatien till en av de icke-permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd för perioden 2008-2009. Landet är kandidat för att bli medlem i EU och strävar efter att avsluta medlemsförhandlingarna under 2009. Kroatien fick den 3 april 2008 en inbjudan att bli medlem i NATO och landet beräknas formellt bli en fullvärdig medlem av militäralliansen under 2009 [1] [2] [3].

Innehåll

redigera Historia

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kroatiens historia

Kroaterna är ett slaviskttalande folk som bodde i det område som idag kallas Galizien (i Ukraina och Polen). Därifrån migrerade de under 600-talet längre söderut till dagens Kroatien. Kroaternas ursprung är inte med säkerhet fastställt. En teori har på senare tid framkommit där kroaterna sägs ha sitt ursprung från Iran, baserat på skrifter på stenar man funnit där [4]. Denna teori har dock inte något vetenskapligt stöd. Forskare har med dagens moderna DNA-teknik kunnat fastställa att kroaterna är slaver och inte av iranskt ursprung. De delar samma genbank som övriga européer och är t.o.m. mer genetiskt lika skandinaverna än iranierna [5].

Kroaternas första konung var Tomislav I från 925. Under östromersk och senare frankisk överhöghet blev Kroatien ett av de mäktigaste kungadömena i regionen, men år 1102 avslutades en inre maktkamp, som pågått i ett århundrade, och kroaterna satte sig under ungersk överhöghet.

Under mitten av 1400-talet blev det ungerska riket kraftigt påverkat av den osmanska expansionen som under de följande århundradena kom att omfatta större delen av Slavonien och senare mer än halva Ungern. Under samma tid blev Dalmatien venetianskt. Dubrovnik (Ragusa) var en stadsstat som först var bysantinsk och venetiansk, men senare blev en oberoende stat vid namn Republiken Dubrovnik, även om den var satt under grannländernas överhöghet.

Slaget vid Mohács år 1526 tvingade det kroatiska parlamentet att bjuda in habsburgarna under Ferdinand I att överta kontrollen över Kroatien. Det habsburgska styret ledde så småningom till att osmanerna betvingades och på 1700-talet var det mesta av Kroatien utom osmansk kontroll och habsburgarna gavs Istrien, Dalmatien och Dubrovnik mellan 1797 och 1815. Efter första världskriget och Österrike-Ungerns fall uppgick Kroatien i det som 1928 skulle bli Jugoslavien. Under andra världskriget invaderades Jugoslavien av Italien och Tyskland. Under den italienska ockupationen blev Kroatien en fascistisk marionettstat under namnet Oberoende staten Kroatien. Efter krigets slut blev Jugoslavien en socialistisk, federativ stat under Josip Broz Titos ledarskap.

Kroatien var tillsammans med Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro och Makedonien en av delrepublikerna i federationen Jugoslavien fram till 1991 då landet efter demokratiska val beslöt att lämna federationen.

År 1991 förklarade sig Kroatien självständigt från Jugoslavien vilket ledde till ett krig, känt som det kroatiska självständighetskriget, med den jugoslaviska armén (JNA) och serbiska separatister. Det kroatiska självständighetskriget varade i fem år och avslutades formellt år 1995 då fredsavtalet i Dayton slöts mellan Kroatien, Bosnien-Hercegovina och dåvarande Jugoslavien som då bestod av Serbien och Montenegro. De sista FN-soldaterna lämnade Kroatien år 1998 då de sista jugoslaviska trupper lämnade östligaste Kroatien.

redigera Geografi

Engelskspråkig karta över Kroatien.
Fördjupning: Kroatiens regioner

Kroatien har en form som kan liknas vid en halvmåne eller hästsko. Landet gränsar till Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro samt maritimt mot Italien. Landet delas i två delar av Bosnien–Hercegovinas korta kuststräcka runt Neum. Kroatien ligger i gränslandet mellan Syd-, Central- och Östeuropa, vilket gör det svårt att hänföra till en specifik region. Kroatien räknas ibland som ett centraleuropeiskt land på grund av sin geografiska, kulturella och historiska anknytning till länderna i Centraleuropa [6]. Ibland räknas det också som ett av Balkanländerna, vilket beror på landets geografiska läge och att det har tillhört före detta Jugoslavien.[7] Andra räknar landet antingen till Östeuropa och till Medelhavsländerna[8] medan vissa organisationer nöjer sig med att placera landet mellan Östeuropa och Centraleuropa.[9]

I landets norra och nordöstra del domineras terrängen av fält, sjöar och åsar. I Lika och Gorski kotar domineras landskapet av tätt skogbeklädda berg. Den smala adriatiska kustremsan (Istrien och Dalmatien) är mestadels bergig. Landet kallas stundom "de tusen öarnas land"[10] eftersom det finns ungefär 1233 öar vid kroatiska kusten.

Kroatien har en blandning av klimat. I nord och öst är det kontinentalt, vid kusten medelhavsklimat och i landets sydcentrala delar råder höglandsklimat.

Det högsta berget är Dinara på 1 830 meter över havet och den största sjön är Kozje. Den längsta floden är Sava.

Betydande städer i Kroatien inkluderar Zagreb, Split, Rijeka, Osijek, Zadar, Slavonski Brod, Pula, Karlovac, Dubrovnik, Varaždin, Sisak, Šibenik, Vinkovci, Vukovar, Đakovo, Knin, Rovinj, Opatija och Sinj.

Kroatien brukar delas upp i fyra regioner eller landskap som inte har någon administrativ betydelse. Det finns inga glasklara gränser mellan regionerna och de sammanfaller inte med de administrativa länsindelningarna. Regionerna som motsvarar Sveriges Götaland, Svealand och Norrland är följande: Istrien (Istra), Dalmatien (Dalmacija), Slavonien (Slavonija) och Kontinentala Kroatien (Kontinentalna Hrvatska). Även regionerna har historiska områden som inte har någon administrativ betydelse eller klara gränser – ungefär som Roslagen i Uppland eller Österlen i Skåne. T.ex. utgör Baranja och Srijem delar av östligaste Slavonien. Zagorje är området norr om Zagreb och Gorski kotar området nordöst om Rijeka. Området som ligger söder om floden Drava som utgör gränsen mot Ungern kallas för Podravina medan området som ligger norr om floden Sava som utgör gränsen mot Bosnien-Hercegovina kallas för Posavina. Regionen norr om Dalmatien heter Lika och regionen nordöst om Lika heter Kordun. Liksom i Sverige finns det dialektala och till viss del kulturella skillnader mellan de olika regionerna men dessa skillnader är försumbara och sammanfaller inte nödvändigtvis med regions- och länsindelningarna.

redigera Administrativ indelning

Huvudartikel: Kroatiens län

Kroatien är indelat i 21 län (kroatiska: županije). Varje län är indelat i kommuner (kroatiska: općine). I Kroatien har varje län, kommun och stad en historisk vapensköld och flagga som används vid officiella sammanhang.

Kroatiska län (kroatiska: županije)

Animering över Kroatiens län (županije)

redigera Statsskick och politik

redigera Statsskick

Enligt författningen från 1990 är Kroatien en parlamentarisk demokrati. Kroatiens president är statschef och överbefälhavare, och väljs på fem år. Presidenten utser premiärminstern med parlamentets godkännande och har även visst inflytande över utrikespolitik. Kroatiens parlament (sabor) består av en kammare med 160 ledamöter valda på fyra år. Parlamentet sammanträder 15 januari till 15 juli samt mellan 15 september och 15 december. Regeringen (vlada), som leds av premiärministern, består av 2 vice premiärministrar och 14 ministrar. Rättsystemet är tredelat, med en högsta domstol samt länsdomstolar och kommundomstolar.

redigera Utrikespolitiska förhållanden

Kroatiens utrikespolitiska mål är medlemskap i Europeiska unionen och NATO. Landet arbetar även globalt och regionalt för att på olika sätt stärka sin position [11]. Kroatien är sedan 2000 medlem i Partnerskap för fred (PFF) och aspirerar till medlemskap i NATO sedan 2002. Under NATO-toppmötet som kommer att hållas i Bukarest (Rumänien) år 2008 beräknas Kroatien få en officiell inbjudan till att bli fullvärdig medlem av försvarsalliansen [12] [13]. Kroatien fick den 3 april 2008 en inbjudan att bli medlem i NATO och landet beräknas formellt bli en fullvärdig medlem av militäralliansen under 2009 [14] [15] [16]. År 2003 sökte Kroatien medlemskap i Europeiska unionen (EU). Landet beviljades status som kandidatland 2004 och har gjort flera reformer för att anpassa sin ekonomi till EU:s. EU var länge tveksamt till att vidareutveckla kandidaturen mot ett eventuellt fullt medlemskap eftersom Kroatien enligt EU länge var ovilligt att utlämna generalen Ante Gotovina som misstänks för krigsförbrytelser begångna under Kroatiens självständighetskrig (1991-1995). År 2005 fick Kroatien börja förhandla om medlemskap då EU nu ansåg att Kroatien samarbetade fullt ut med den Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag [17]. Beslutet föranleddes av att spansk polis (efter tips av den kroatiska underrättelsetjänsten) kunde arrestera Ante Gotovina på Kanarieöarna och överlämnade honom till den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Landet strävar efter att avsluta medlemsförhandlingarna under år 2008 men beräknas tidigast gå med i EU år 2010 [18] [19]. Kroatien hoppas på att avsluta medlemsförhandlingarna under 2009 och upptas som unionens 28:e medlem 2010.[20]. På grund av ratificeringsprocessen kommer landet troligtvis inte kunna bli medlem före 2011 [21] [22] [23].

redigera Ekonomi

Huvudartikel: Kroatiens ekonomi

Turism är en viktig del av näringslivet. Kroatiens utrikeshandel är inriktad på EU, och därför påverkas landets ekonomi av trender i länder som Sverige, Nederländerna och Italien. Landets BNP per capita uppskattades (köpkraftsjusterad) 2007 till cirka 15 500 USA-dollar (världsgenomsnittet ligger på 10 000 USA-dollar).

Kroatien är, näst Slovenien, det mest välmående landet av staterna som en gång utgjorde Jugoslavien. I slutet av 1980-talet började i och med kommunismens fall en ekonomisk övergång. Kroatien hade ett fördelaktigt läge men skadades svårt av avindustrialiering och krig. De största problemen för landet idag är en relativt stor arbetslöshet (11,2% 2006 [24].) och långsamma reformer. Speciellt svåra faktorer är rättssystemet och den allmänna administrationen som båda är föråldrade och ineffektiva.

Landet har haft en snabbare tillväxt på senare år och har ansökt om medlemskap i EU. Landet har också beviljats status som officiellt kandidatland. Flera steg har redan tagits för att göra Kroatiens ekonomi mer snarlik EU:s och man väntar att detta inom en snar framtid ska leda till ökad aktivitet i ekonomin.

redigera Demografi

Kroatien befolkas främst av kroater (89,6 %). De största minoritetsgrupperna är serber (4,5 %), bosniaker (0,5 %) och ungrare (0,4 %).

Kroatiens befolkningsmängd har stagnerat under det senaste decenniet. Kriget som varade mellan 1991 och 1995 bidrog främst till detta, dels genom att folk blev dödade i strid, dels genom att landet genomlevde en stor emigration. Landets naturliga befolkningsökning är noll eller negativ och ligger på ungefär ±1 %. Den förväntade livslängden ligger på runt 75 år, och andelen läskunniga är 97,5 %. Befolkningens medelålder är 38,9 år.

Innan det kroatiska självständighetskriget utgjorde den största minoritetsgruppen serberna närmare 13% av befolkningen. Under krigsåren lämnade många serber Kroatien av politiska och/eller ekonomiska skäl. Då Kroatien genom Operation storm år 1995 återtog det serbhållna området Krajina flydde uppskattningsvis 250 000 till Serbien, Republika Srpska och andra delar av världen undan förföljelse och tvångsdeportering av de kroatiska styrkorna [25]. Få serber har idag dock återvänt till Kroatien. Den kroatiska regeringens officiella ståndpunkt är att alla de serber som flydde eller lämnade landet under det kroatiska självständighetskriget ska och bör återvända till Kroatien om de så önskar. Ekonomiskt stöd har lett till att uppemot 120 000 serber återvänt till Kroatien de senaste åren. [26]

redigera Religion

Fördjupning: Romersk-katolska kyrkan i Kroatien

Den främsta religionen är romersk katolicism (89,2 %), minoritetsreligioner är främst serbiskt ortodoxa (5,0 %), islam (1,3 %) och protestantism (0,3 %). Övriga utgör 5,6 %.

redigera Språk

Huvudartikel: Kroatiska

Kroatiska är officiellt språk och modersmål för majoriteten av landets befolkning. Det är ett slaviskt språk som använder sig av det latinska alfabetet. Andra språk (serbiska, italienska, ungerska, slovenska, tjeckiska, med flera) talas av mindre än fem procent av befolkningen. I Istrien, där en italiensk minoritetsgrupp existerar, är även italienskan ett officiellt språk.

redigera Infrastruktur

redigera Vägar

Under de senaste åren har Kroatien lagt åtskilliga miljoner kronor på att bygga ut motorvägsnätet och därmed förbinda alla delar av Kroatien. Motorvägarna är (liksom i många andra europeiska länder) avgiftsbelagda. Tunnlarna Grič och Brinje anses vara bland de säkraste och modernaste i Europa år 2007 [13][14]. Den kroatiska regeringen har uttryckt att de även fortsättningsvis kommer att investera i infrastrukturen då den anses utgöra en viktig del i landets ekonomiska återhämtning. Vägbyggandet skapar jobb samtidigt som landet kan räkna med utländska investeringar då många internationella företag är beroende av god infrastruktur. Dessutom är många av de hundratusentals turister som årligen besöker Kroatien bilburna och trafikstockningar var tidigare snarare en regel än undantag. Mindre vägar håller fortfarande en lägre standard än i västra Europa. Men även här avser landets regering investera pengar för att ytterligare höja kvalitén. Efter självständigheten har vägbyggandet fått ett uppsving och år 1995 slutfördes motorvägen (inofficiellt kallad "Dalmatina") mellan huvudstaden Zagreb och landets näststörsta stad Split i södra Kroatien. Därmed förkortades restiden från ca. 8-9 timmar till fyra timmar. Vid invigningen annonserade regeringen att en trettioårig dröm gått i uppfyllelse och att de tänker fortsätta med motorvägen tills den når Dubrovnik i det sydligaste Kroatien. Under år 2007 påbörjas byggandet av bron Pelješac som kommer att förbinda fastlandet och halvön Pelješac. Den kommer att stå färdig inom fyra år och då vara Europas 18:e längsta bro.

De flesta motorvägar sköts av det statsägda bolaget Hrvatske autoceste d.d. (Kroatiska motorvägar AB).

redigera Järnvägar

Spårstandarden i Kroatien är relativt bra men järnvägsnätet är i behov av modernisering. Järnvägsnätet byggdes ut under tiden då Kroatien ingick i statsbildningen Österrike-Ungern och kroatiska städer är snarare förbundna med Wien än med varandra. Tågens standard är hög och den kroatiska regeringen har förklarat att de nu tänker satsa på järnvägsnätet och möjliggöra höghastighetståg att trafikera flera linjer. Under år 2007 påbörjas moderniseringen av sträckan mellan Kroatiens största hamnstad Rijeka, huvudstaden Zagreb och den ungerska gränsen vilket kommer att minska restiden mellan dessa städer avsevärt. Bygget kommer att stå klart år 2013 och kosta ca. tjugo miljarder kronor.

Tågtrafiken sköts främst av bolaget ”Hrvatske željeznice d.o.o.“ (Kroatiska järnvägar AB).

redigera Sjöfart

Sjöfarten har stor betydelse för Kroatien och har flera stora hamnar. De viktigaste hamnarna ligger i Omišalj, Ploče, Rijeka, Šibenik, Dubrovnik, Dugi Rat, Pula, Split och Zadar. Kroatien har 66 bebodda öar utanför sin kust vilket betyder att det finns ett stort antal med lokala färjeförbindelser. Kroatiens handelsflotta består av totalt 73 skepp. Några av landets största skeppsvarv heter Uljanik, i Pula, och Viktor Lenac och 3. maj, i Rijeka.

redigera Flyg

Kroatiens statsägda flygbolag heter Croatia Airlines. Bolaget grundades 7 augusti 1989 och hette då Zagal (Zagreb Airlines). Då Kroatien blev självständigt år 1991 bytte bolaget namn till Croatia Airlines. Croatia Airlines har en ung och modern flygplansflotta som omfattar 11 flygplan av modellerna Airbus 320, Airbus 319 och ATR 42. År 2007 beställde bolaget fyra moderna flygplan av modellen Bombardier Q400. Croatia Airlines är medlem i IATA, AEA och Star Alliance. Bolaget har under de senaste åren sett en stark ökning av passagerare och år 2005 transporterade Croatia Airlines 1 555 033 passagerare till olika destinationer i Kroatien och världen över.

På senare tid har andra aktörer (bl.a. Ryanair) tagit sig in på den kroatiska marknaden och erbjuder lågprisflyg till Kroatien. Internationella flygplatser finns i Zagreb (Pleso), Split (Resnik), Dubrovnik (Čilipi), Pula, Krk (Rijeka), Zadar och Osijek.

redigera Kultur

Kroatiens kultur baseras på en tretton århundraden lång historia, under vilken landet lyckats förvärva många monument och städer, vilka har gett ett stort antal framstående individer. Landet huserar också sju världsarv och åtta nationalparker. Kroatien räknas ibland som ett Centraleuropeiskt land på grund av sin kulturella och historiska anknytning till länderna i Centraleuropa [27]. Kroatien tillhörde den centraleuropeiska statsbildningen Habsburg (sedermera Österrike-Ungern) under flera århundraden innan landet år 1918 uppgick i den då nybildade statsbildningen "Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike" (sedermera kallat Jugoslavien). Den kroatiska kulturen kan på grund av dessa historiska fakta betecknas som "centraleuropeisk" och kroaterna anser sig tillhöra den västliga kulturella sfären [28]. En oberoende Gallupundersökning utförd i september och oktober 2008 visade att en majoritet av kroaterna (60%) inte identifierade sig med regionen Balkan [29] [30]. Andra länder betraktar ändå ofta Kroatien som en del av Balkan och ofta som en del av fd Jugoslavien källa behövs . Även traditionen att spela instrumentet Gusle som är en typisk instrument för Balkanländerna. Kända musiker är Oliver Dragojević, Gibonni, Tony Cetinski, Nina Badrić och Ivana Banfić. Tre nobelpristagare har kommit från Kroatien, plus ett stort antal uppfinnare. Slavoljub Eduard Penkala, reservoarpennans uppfinnare, kom från Kroatien och var verksam i Zagreb.

Halskläder har starka band till Kroatien, då slipsen (kravata) enligt legenden uppfanns där. Landet har också en lång tradition av musiker, artister och författare.

I lågtyskan blev ordet för kroat, "krawat", förvanskat till krabat och kom så småningom att beteckna en "filur, gynnare, kanalje eller rackare". Detta ord kom sedan in i svenskan med ungefär samma betydelse, men kan också stå för "liten unge".

redigera Matkultur

redigera Mat

Kroatien börjar bli alltmer känt för sin goda mat och fina viner. Det genuina kroatiska köket är mångfacetterat och uppvisar många regionala skillnader. Gemensamt är dock kvaliteten då kroaterna gärna använder färska och biologiskt tillverkade råvaror. Längs med kusten i Istrien, Dalmatien och Primorje är maten inspirerad av Italien men tillagat på ”kroatiskt vis”. Fisk, skaldjur, pasta och pizza står ofta på menyn. Sjöborre och langust, grillad och serverad med en citronklyfta är populärt på menyn liksom pljeskavica som är en pannbiff lagad av oxkött blandat med peperoni. Buzzarra är en tillagningsmetod som passar för flera olika sorters skaldjur. Buzzara betyder helt enkelt att huvudingrediensen är tillagad i en mustig sås med vin, tomat, kryddor och örter. Ibland kan man få bara såsen tillsammans med pasta. Pašticada är en slags köttgryta som vissa beskriver som sötsur. Smaken bygger på att köttet får sjuda länge på låg temperatur tillsammans med bland annat vin och ibland katrinplommon. Rižoto påminner om den italienska risotton, men är ofta lösare i konsistensen och innehåller inte alltid ost. Rižoto är en utmärkt och billig lunchrätt som brukar finnas i ett otal billiga varianter (vegetarisk, skaldjur, husets etc.) på de flesta restauranger. Inåt landet, där matkulturen är inspirerad av Ungern och Österrike, tar kötträtterna vid. Stekt eller grillat nötkött, lamm och gris är vanligt över hela landet. I Zagorje (regionen norr om Zagreb) är matkulturen inspirerad av Österrike och här hittat man även de bästa schnitzlarna i landet. Huvudstaden Zagreb har sin egen specialitet, Zagrebački odrezak, som är en wienerschnitzel fylld med skinka och ost. I Slavonien, en region i östra Kroatien, står det ungerska köket för kryddiga paprikarätter och rejäla grytor som gulaš och maneštra. I Kroatien finns det även en del maträtter som ursprungligen härrör från Turkiet och som via grannländerna Serbien och Bosnien-Hercegovina kommit till Kroatien där de har domesticerats. Mest känd är Ćevapčići, en typ av köttfärsrullar som serveras med potatis eller pommes frites och burek som är ett luftigt smördegsbröd som fylls med olika ingredienser, till exempel kött, ost, potatis eller äpple. Även desserter håller en mycket hög standard. Kroatiskt glass (kroatiska: sladoled) är en utmärkt konkurrent till den italienska glassen både vad det gäller smak och kvalitet. Kremšnita är en härlig vaniljbakelse som ursprungligen kommer från staden Samobor i närheten av Zagreb och går att avnjuta i hela Kroatien liksom štrudl som är en äppelkaka som har sitt ursprung i Österrike.

redigera Dryck

Kroatien är en stor vinproducent och producerar många olika viner av varierande kvalitet. Det mest kända röda vinerna är Dingač, Plavac och Postup som alla tillverkas i den sydligaste landsdelen Dalmatien. Vita viner tillverkas främst i de norra landsdelarna och de mest kända är Muscatel, Malvazija, Kaštelet och Pošip.

Kroatien är inte bara en stor vinproducent. Öltillverklingen har även den gamla anor. De största ölmärkena i Kroatien är bland annat Ožujsko (uttalas Åshujsko), Karlovačko (uttalas Karrlovachko) och Laško (uttalas Lashjko).

En av de vanligaste formerna av starksprit är rakija som är en sorts brännvin och finns i mängd olika smaker.

redigera Seder

Mellan år 1945-1990 då Kroatien var en del av det kommunistiska Jugoslavien förtrycktes och negligerades traditionella religiösa seder och bruk, likväl som i de andra delrepublikerna, av regimen. Trots detta fortsatte många kroater att utöva sina seder och bruk privat. Sedan Kroatien blivit självständigt uppmuntras gamla kroatiska sedvänjor som numera praktiseras flitigt i alla delar av landet. Sederna har ofta ett religiöst katolskt ursprung och är knutna till det katolska kyrkoåret. Många städer och byar håller processioner för att fira påsken, julen eller det lokala skyddshelgonet.

redigera Jul

Liksom i många andra katolska länder har Julen (kroatiska: Božić) i Kroatien en betydligt mer kristen prägel än i exempelvis Sverige. För den typiske kroaten är julen en kristen högtid där man firar Jesu födelse. Julen firas tillsammans med nära och kära och liksom i Sverige och den övriga kristna världen blir kommersiella inslag med dyra julklappar allt vanligare i Kroatien. I de familjer där presentutdelning praktiseras är det enligt traditionen jultomten (Djed Božićnjak) och mer sällan Jesusbarnet (mali Isus) som kommer med dessa på juldagen (den 25 december). Traditionen med att det är Jesusbarnet som kommer med presenterna kommer urpsrungligen från Tyskland och Österrike där barnen får presenter från ”Kristkindl”.

redigera Påsk

Liksom julen har även påsken en starkt kristen prägel och många kroater besöker kyrkan någon gång under denna högtid.

redigera Helgdagar

Följande helgdagar är arbetsfria i Kroatien:

Datum Namn Notering
1 januari Nyårsdagen (kroatiska: Nova Godina)
6 januari Trettondagen (kroatiska: Sveta tri kralja)
23 mars Påskdagen (kroatiska: Uskrs) Datum endast för 2008
24 mars Annandag påsk (kroatiska: Uskrsni ponedjeljak) Datum endast för 2008
1 maj Första maj (kroatiska: Međunarodni praznik rada)
22 maj Corpus Christi (kroatiska: Tijelovo) Datum endast för 2008
22 juni Antifacistisk kampdagen (kroatiska: Dan antifašističke borbe)
25 juni Nationaldagen (kroatiska: Dan državnosti)
5 augusti Seger- och nationella tacksägelsedagen (kroatiska: Dan pobjede i domovinske zahvalnosti)
15 augusti Jungfru Marie himmelsfärd (kroatiska: Velika Gospa)
8 oktober Självständighetsdagen (kroatiska: Dan neovisnosti)
1 november Alla helgons dag (kroatiska: Svi sveti)
25 december Juldagen (kroatiska: Božić)
26 december Annandag jul (kroatiska: Sveti Stjepan)

redigera Arkitektur

Den kroatiska arkitekturen har påverkats av landets läge i Europa. Kyrkoarkitekturen och profan arkitektur blandar stildrag från Italien och Österrike med andra former som kommer från den bysantinska eller slaviska världen. Inom arkitekturen är det kanske främst gotiken, renässansen och barocken som satt sin prägel på landet [31]. Den genuint kroatiska arkitekturen uppstår med den förromanska stilen under hertig Branimir. Längs den adriatiska kusten utvecklades gotiken under 1400-talet efter att Venedig erövrat kustområdena. Den venetianska gotiken påverkade inte bara utformningen av kyrkorna i Dalmatien utan var även stilbildande för det högre ståndets villor och hus i städer som Pula, Zadar, Šibenik och Split. Renässansens viktigaste arkitekter och konstnärer i Kroatien var Juraj Dalmatinac, Nikola Firentinac och Andrija Aleši. Dessa arkitekter och konstnärer var främst verksamma längs med kusten och deltog i bygget av flera kyrkor och offentliga byggnader. Gamla stan i Dubrovnik har flertalet intressanta byggnationer där Sponzapalatset har drag från både gotiken och renässansen. Barocken är den stil som mest präglar inlandet. De intressantaste barockbyggnaderna finns i Varaždin, Požega, Osijek, Križevci, Ludbreg och Krapina. Huvudstaden Zagreb är starkt influerad av modernismen och under 1800-talet var det Wiens secessionsstil som gav inspiration vilket syns på bland annat byggnader som Villa Krauss. Arkitekten Hermann Bollé har varit speciellt tongivande vid utformningen av flera byggnader i Zagreb.

redigera Utbildning

Den allmänna skolplikten gäller från 6 eller 7 till 14 eller 15 år. Grundskolan är obligatorisk och bekostas helt utav staten. Grundskolan är indelad i två stadier. I årskurs 1 till 4 undervisas varje klass av en lärare som undervisar i alla ämnen. Ämnena som ingår är kroatiska, matematik, visuel konst och natur- och samhällskunskap. Från årskurs 5 till 8 undervisas varje ämne av en ämneslärare och de ämnen som tillkommer är historia, geografi, biologi, fysik, kemi, med mera.

Mellanskolenivån är ännu en frivillig skolform, likt i Sverige. Mellanskolenivån är indelad i gymnasium och yrkesskola och båda är förlagd under fyra år.

Kroatien har sju universitet, fördelade på städerna Zagreb, Rijeka, Osijek, Split, Zadar, Dubrovnik och Pula. Kroatien har deltagit och börjat anpassa sitt högskolesytem efter Bolognaprocessen, som skall vara i fullt bruk år 2010.

redigera Turism

Brela i södra Dalmatien

Populära turistmål är, förutom huvudstaden Zagreb, kuststäderna Pula, Šibenik, Vodice, Zadar, Baška Voda, Makarska, Hvar, Opatija, Poreč, Rovinj, Split, Pag och den medeltida staden Dubrovnik. Den mest besökta delen är Dalmatien, som utgör den södra delen av Kroatiens kust mot Adriatiska havet. Vid kusten finns också många välbesökta öar, bland annat Krk, Kroatiens största ö, samt nationalparken Kornati och ön Hvar. Även Istrien är välbesökt, till exempel den romerska amfiteatern i Pula och de pittoreska städerna Rovinj och Poreč. I Istrien finns även världens minsta stad, Hum, med bara 23 invånare. Istrien bär än idag starka italienska kulturdrag och i en del kommuner är bland annat vägskyltar skrivna på både kroatiska och italienska; italienska talas fortfarande som förstaspråk bland ett fåtal invånare och det finns till och med italienska skolor.

Kusten var populär bland turister fram till 1980-talet men under den första delen av 1990-talet var det knappt några turister alls som sökte sig till Kroatien då krig pågick. Efter fredsavtalet i Dayton 1995 har turismen återvänt och blomstrat under första hälften av 2000-talet. Kroatien har även ett fotbollslandslag som är ett av världens bästa, och har även deltagit i VM flera gånger, senast förra sommaren när VM avgjordes i Tyskland.

Dalmatiska kusten
Plitvicesjöarnas nationalpark


redigera Källor

  1. ^ T-portal
  2. ^ Herald Tribune
  3. ^ Kroatiska regeringen
  4. ^ Identity of Croatians in Ancient Iran iranianchamber.com
  5. ^ Artikeln "Theories on the origin of Croats" engelska Wikipedia
  6. ^ Foreign Policy Aims Embassy of the Republic of Croatia in the United States of America - About the Country VisitCroatia - Croatia and Central Europe Corvinus Library - Doing Business in Croatia US Commercial Service
  7. ^ Croatia The Columbia Encyclopedia - Croatia Encyclopædia Britannica - Croatia MSN Encarta
  8. ^ IBE Education Thesaurus UNESCO
  9. ^ Croatia US Department of State
  10. ^ [1]
  11. ^ [2] Kroatiska utrikesdepartementet
  12. ^ U.S. Official: Croatia Deserves To Be Invited To Join NATO Next Year defensenews.com
  13. ^ Burns suggests Croatia will be invited to NATO next year Southeast European Times
  14. ^ [3] T-portal
  15. ^ [4] Herald Tribune
  16. ^ [5] Kroatiska regeringen
  17. ^ EU pressmeddelande
  18. ^ Rehn: Croatia likely to join EU before decade's end Southeast European Times
  19. ^ EU-Croatia relations EurActiv.com
  20. ^ [6] Javno.hr
  21. ^ [7] Kroatiska utrikesdepartementet
  22. ^ [8] Southeast European Times
  23. ^ [9] Javno
  24. ^ [10] Kroatiska riksbanken
  25. ^ Gotovina - Indictment Haagtribunalen ICTY
  26. ^ Croatia: The continuing problem of property restitution Civilitas Research.
  27. ^ Kristian Gerner, ”Centraleuropas historia” (ISBN 91-27-09891-5)
  28. ^ Kristian Gerner, ”Centraleuropas historia” (ISBN 91-27-09891-5)
  29. ^ [11] Gallup
  30. ^ [12] Jutarnji List – kroatiska nyhetstidning (endast på kroatiska)
  31. ^ Find Croatia

redigera Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Kroatien.
Europa

Abchazien3 | Albanien | Andorra | Armenien2 | Azerbajdzjan1 | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern2 | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Georgien1 | Grekland | Irland | Island | Italien | Kazakstan1 | Kosovo3 | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Monaco | Montenegro | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland1 | San Marino | Schweiz | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Sydossetien3 | Tjeckien | Turkiet1 | Tyskland | Ukraina | Ungern | Vatikanstaten | Vitryssland | Österrike

Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Asien; (2) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa; (3) Erkänns bara delvis

Länder runt Medelhavet

Albanien | Algeriet | Bosnien och Hercegovina | Kroatien | Cypern | Egypten | Frankrike | Grekland | Israel | Italien | Libanon | Libyen | Malta | Marocko | Monaco | Montenegro | Slovenien | Spanien | Syrien | Tunisien | Turkiet

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Albanien | Andorra | Armenien | Azerbajdzjan | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Georgien | Grekland | Heliga stolen | Irland | Island | Italien | Kanada | Kazakstan | Kirgizistan | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Monaco | Montenegro | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland | San Marino | Schweiz | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tadzjikistan | Tjeckien | Turkiet | Turkmenistan | Tyskland | Ukraina | Ungern | USA | Uzbekistan | Vitryssland | Österrike

Europarådet
Albanien | Andorra | Armenien | Azerbajdzjan | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Georgien | Grekland | Irland | Island | Italien | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Monaco | Montenegro | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland | San Marino | Schweiz | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tjeckien | Turkiet | Tyskland | Ukraina | Ungern | Österrike
 
rozne nieruchomości Białołęka poker zasady wózki widłowe Negocjacje handlowe