Wikipedia molinezje Online ** www.korzenie.molinezje.com **

Jakas reklama

Den här artikeln handlar om republiken Madagaskar. För den animerade filmen från 2005, se Madagaskar (film).


(Flagga)	(Statsvapen)

Nationellt valspråk: Tanindrazana, Fahafahana, Fandrosoana
(Madagaskiska: Fäderneland, Frihet, Rättvisa)

Nationalsång: 'Ry Tanindrazanay malala ô!'

Huvudstad

Antananarivo

18°55′ S, 47°31′ E

Största stad

Antananarivo

Officiellt språk malagassiska, franska¹

Statsskick
President
Regeringschef

republik
Marc Ravalomanana
Jacques Sylla

Självständighet
• Deklarerad
• Erkänd från Frankrike

26 juni 1960

Yta
• Totalt
• Vatten 587 040 km² (45:e)
0,9 %

Folkmängd
• Totalt
• Befolkningstäthet 18 595 469 (56:e)
31,0 inv/km² (142:e)

BNP (PPP)
• Totalt 2003
• Per capita $5 459 milj (115:e)
$293

Valuta Ariary (MGA)

Tidszon UTC+3

Topografi
• Högsta punkt

• Största sjö

• Längsta flod Maromokotro
2 876 m ö.h.
Alaotra
900 km²

km

Nationaldag

26 juni

Landskod MG, MDG

Landsnummer +261

¹Madagaskiska är nationalspråket enligt konstitutionen. Franska betraktas som ett de facto officiellt språk.

Madagaskar är en stat belägen på ön Madagaskar i Indiska oceanen, öster om södra Afrika. Ön är till ytan världens fjärde största ö. Madagaskar gör anspråk på de sk Iles Eparses öarna Bassas da India, Europa, Glorieuses, Tromelin och Juan de Nova, som samtliga administreras av Frankrike.

redigera Historia

Madagaskar var ett oberoende kungadöme som 1895 blev ett franskt protektorat och koloni året därpå. Under 1930-talet fanns önskemål från anti-semitiska kretsar om att deportera alla judar ifrån Europa dit, vilket kallades för Madagaskarplanen. Denna plan genomfördes aldrig. Landet återfick sin självständighet 1960. 1992 - 93 hölls demokratiska val, vilket avslutade 17 års enparti-styre. 1997 vann 1970- och 1980-talens ledare, Didier Ratsiraka, presidentvalet, men förlorade 2001 mot Marc Ravalomanana.

redigera Geografi

Madagaskar

Madagaskar är världens 46:e största land och fjärde största ö med ytan 587 040 kvadratkilometer. Öns storlek går att jämföra med Kenya.

Öns högsta del är i mitten, vilken domineras av högländer, vilket leder ner i regnskog och en smal kustlinje i öst. Canal des Pangalanes är en kedja naturliga och tillverkade sjöar och kanaler som rinner parallellt med östkusten i ungefär 500 kilometer. Många av Madagaskars naturliga hamnar är hotade av sediment från erosionen i Madagaskars inland.

Höglandet i mitten av landet delar upp ön i två distinkta delar. Platån varierar i höjd mellan 750 och 1350 meter över havet, och karaktäriseras av terrasserade dalar med risodling, som ligger mellan de kala kullarna. Då berggrunden har blivit kraftigt utsatt av erosion har den på vissa ställen färgats röd, vilket förklarar öns smeknamn "röda ön".

Platån markeras av tre högre bergszoner, Tsaratanana-massivet i norr är vulkanisk och separerar hamnstaden Antsiranana från resten av landet. Det högsta berget på ön, Maromokotro, med en höjd på 2876 meter, ligger i det här massivet. Ankaratra är det andra massivet, det ligger på centrala ön söder om huvudstaden, och har öns andra högsta berg med en höjd på 2643 meter. Det tredje massivet är Andringitra-massivet som har flera toppar över 2400 meter inklusive landets tredje och fjärde högsta punkter.

Landets främsta naturtillgångar är grafit, kol, bauxit, salt, kvarts, halvädelstenar, fisk, naturgas och vattenkraft

redigera Klimat och miljö

Adansonia grandidieri, apbrödsträd, Madagaskar

Klimatet är tropiskt längs kusterna, tempererat i inlandet och torrt i söder. Ibland förekommer cykloner.

Några av Madagaskars största miljöproblem är vattenföroreningar, att flera arter i öns unika flora och fauna är hotade samt jorderosion på grund av skogsavverkning.

redigera Administrativ indelning

Madagaskar är indelat i 6 självstyrande provinser (faritany mizakatena): Antananarivo, Antsiranana, Fianarantsoa (med huvudstad Fianarantsoa), Mahajanga, Toamasina och Toliara.

År 2004 infördes 22 regioner, vilka troligen kommer att ta över som den primära indelningen på bekostnad av provinserna.

redigera Öar

De största öarna är Nosy Be ("stora ön") och Sainte-Marie (även kallad Nosy Boraha).

Madagaskars anspråk på Bassas da India, Europa, Glorioso och Juan de Nova upprepades i en gemensam kommuniké vid president Ravalomananas statsbesök på Mauritius 2002-12-21. Frankrike anser sig ha rätt till öarna, som saknar fast befolkning, men är intressanta ur ekonomisk och strategisk synpunkt eftersom de omges av 200 sjömil territorialvatten. Madagaskars största flod heter betsiboka, största sjön heter alaotra.

redigera Ekonomi

Under den första självständighetstiden bedrev landet en västvänlig politik som också gjorde att kolonialtidens ekonomiska förhållanden, dominerade av franska företag, bestod. Från 1972 infördes en socialistisk politik med omfattande förstatliganden. Det dåliga ekonomiska utfallet tvingade landet att åter liberalisera ekonomin stegvis under 1980-talet, med stöd av Världsbanken, vilket lett till en bättre ekonomisk utveckling. 1991 övergavs socialismen slutgiltigt, även om åtskilliga företag kvarstår i statlig ägo. De politiska kriserna 1991 och 2001-2002 resulterade i tillfälliga tillbakagångar.

Den viktigaste näringsgrenen är jordbruk, inklusive fiske och skogsbruk, som sysselsätter 82 procent av befolkningen och står för 25 procent av BNP. Exportinkomsterna kommer främst från textilindustrin och livsmedelsindustrin. Den största exportprodukten är kaffe. Landet är en stor exportör av vanilj (750 ton 2005). Till Sverige exporteras kromit.

År 2005 lever 69 procent av befolkningen under fattigdomsstrecket (305.300 ariary, ca 1.200 kr per person och år), med stora skillnader mellan olika regioner. Medellönen är 990 600 ariary (ca 4.000 kr) per år, fördelat som 2.771.100 ariary för högre tjänstemän, 1.309.000 ariary för kvalificerade arbetare och tjänstemän, och 481 000 ariary för okvalificerade arbetare.

Över 60 procent av elektriciteten framställs med vattenkraft och resterande av fossila bränslen, såsom olja. 990 600 ariary är 4000 svenska kr.

redigera Demografi

Befolkningens medelålder: 17,3 år (2002)
Spädbarnsdödlighet: 5,8 % (2004)
Befolkningens medellivslängd: 56,1 år (2003)
Religiös tillhörighet: inhemska religioner 52 %, kristna 41 %, muslimer 7 %
Analfabetism: 40,8 % av befolkningen äldre än 15 år är analfabeter (2004)
Narkotika: På Madagaskar produceras illegal cannabis, mest för bruk inom landet, och landet är också genomfartsland för heroin.

redigera Se även

Vänskapsföreningen Sverige-Madagaskar

redigera Externa Länkar

Staten Madagaskars webbplats

Afrika

Särskilda områden: Mayotte, Réunion (Frankrike) | Kanarieöarna, Plazas de soberanía (Spanien) | Madeira (Portugal) | Brittiska territoriet i Indiska oceanen, Sankt Helena (Storbritannien)

Afrikanska unionen (AU)