www.korzenie.molinezje.com

Wikipedia molinezje Online

• ca
• de
• en
• es
• fr
• it
• nl
• no
• pl
• pt
• ru
• ro
• fi
• sv
• tr
• vo

Denna artikel behöver fler källhänvisningar. Du kan hjälpa till genom att lägga till fler pålitliga källor. Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort helt.

România

(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget Ortodox kyrka i Rumänien
Nationalsång: Deşteaptă-te, române!
Huvudstad	Bukarest 44° 25' N; 26° 06'E
Största stad	Bukarest
Officiellt språk	rumänska
Statsskick president premiärminister	republik Traian Băsescu Călin Popescu-Tăriceanu
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Osmanska riket 9 maj 1877 13 juli 1878 (Berlinavtalet)
Yta  • Totalt  • Vatten	238 319 km² (78:e) 3,0 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	21 623 849 (1 Juli 2005) ({{{folkmängd_rank}}}) 90,7 inv/km²
BNP (PPP)  • Totalt 2008  • Per capita	$272 881 milj (43:e) $12,698.432
Valuta	rumänsk leu (RON)
Tidszon	EET (UTC+2)
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Moldoveanu 2 544 m ö.h. km² Donau 2 860 km
Nationaldag	1 december
Landskod	RO, ROU
Landsnummer	+40

Konungariket Rumänien, 1939

Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU.

Rumänien är en republik i skärningen mellan Centraleuropa (Transsylvanien, Banat och Maramureş); Balkan (Valakiet och Dobrudzja); och Östeuropa (Moldova och Bukovina). Landet gränsar mot Ukraina och Moldavien i nordöst, Ungern i väst och Serbien och Bulgarien i söder längs med floden Donau. Rumänien har en kuststräcka mot Svarta havet och östra och södra Karpaterna går genom landets mitt. Rumänien har alltid varit ett av Europas fattigaste och minst utvecklade länderna. Under större delen av sin historia främmande makter (inklusive det ottomanska och österrikisk-ungerska imperierna) kontrollerade landet.

redigera Historia

Huvudartikel: Rumäniens historia

redigera Tidig historia

Enligt Herodotos var landet del av Trakien, befolkad av trakerna, skyterna och senare dakerna, en trakisk stam. Under antiken (efter två krig mot romarna 101-102 samt 105-106 e.Kr.) blev provinsen Dakien en del av romarriket, mellan åren 106-271. Enligt Eutropius^[1] i Breviarium historiae Romanae, blev Burebista dak konungarike invaderat 106 av kejsar Traianus legioner. Hans efterträdare Decebal stupade i kriget och landets befolkning blev närapå utrotad. Landet blev återbefolkat från ("ex toto Orbe Romano"), dvs. "från hela romerska världen". År 271, efter germanstammarnas, goternas invasion, drog sig kejsar Aurelianus ut ur provinsen. Efter detta blev landet hem för diverse folkvandringstammar: visigoter, hunner, gepider, vandaler.

Under medeltiden bildades två stater: Moldova och Valakiet. Transsylvanien hade erövrats av Ungern på 1100-talet. I landet fanns det en befolkning av magyarer, szekelyer, saxare från 1200-talet och valaker. De senare kom till landet i början av 1300-talet.^[2] Från 1500-talet och fram till självständigheten år 1878 var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket.

redigera Efter andra världskriget

Efter andra världskriget blev Rumänien en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. Rumänien var den första staten i östblocket, förutom Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland 1967 (se Hallstein-doktrinen).

redigera Kommunism och upplösningen

Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under en våldsam revolution mot diktatorn Nicolae Ceauşescu 1989. Efter en hastig rättegång avrättades Ceauşescu och hans hustru Elena Ceauşescu på juldagen samma år. Det är omdiskuterat huruvida det verkligen var en revolution eller om det i själva verket var en statskupp, organiserad av Ceauşescus motståndare inom kommunistpartiet. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, valdes till landets första president.

Åren som följde på revolutionen blev oroliga och dramatiska med flera våldsamma uppror och upprepade regeringskriser. Under 1990-talet hamnade landet i en svår ekonomisk kris och de problem som skapats av den gamla regimen var svårlösta. Rumänien blev fortfarande, ekonomiskt sett, på efterkälken jämfört med övriga Europa men de senaste åren visade Rumänien goda tillväxtsiffror. 1993 ansökte Rumänien om associationsavtal med EU och Rumänien startade sina medlemsförhandlingar om EU-medlemsskap år 2000. Rumänien fick problem med anslutningen vilket ledde till att EU fick skjuta upp medlemsskapet och inleda ett särskilt fördrag och starta ett avtal mellan de andra medlemsländerna. I maj var förhandlingarna klara och 2005 ratificerades Anslutningsfördraget 2005 som innebar att Rumänien gick med i EU den 1 januari 2007 tillsamans med Bulgarien.

redigera Geografi

Stor del av Rumäniens gräns utgörs av Donau. Donau går sedan ihop med Prut. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat. Rumäniens landyta har förändrats under de senaste årtionden. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005. Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34% berg, 33% backigt och 33% lågland.

Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omger transsylvanska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 m.ö.h., det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.

redigera Städer i Rumänien

Källa: [1] (Den 1 juli 2005)

redigera Politik

Huvudartikel: Rumäniens regioner

Rumänien är en demokratisk republik med ett semi-presidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, Senat (senaten), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och Camera Deputaţilor (deputeradekammaren), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.

Landets president väljs i direkta val vart fjärde år sedan 2005. Presidenten utser en premiärminister, som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.

redigera Regional och lokal förvaltning

Republiken Rumäniens territorium är indelat i regioner och kommuner. Det finns 2.686 kommuner.

Rumänien är uppdelat i 41 regioner (judeţe), som var och en leds av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest utgör en egen region.

redigera Referenser

1. ^ Encyclopædia Britannica, Eleventh Edition
2. ^ Encyclopædia Britannica, Eleventh Edition

redigera Externa länkar

Europeiska unionen (EU)

Belgien | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Grekland | Irland | Italien | Lettland | Litauen | Luxemburg | Malta | Nederländerna | Polen | Portugal | Rumänien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tjeckien | Tyskland | Ungern | Österrike

 

Europarådet

Albanien | Andorra | Armenien | Azerbajdzjan | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Georgien | Grekland | Irland | Island | Italien | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Monaco | Montenegro | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland | San Marino | Schweiz | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tjeckien | Turkiet | Tyskland | Ukraina | Ungern | Österrike